Kort sagt: Det är inte administration och bolagstekniska sysslor som håller företag borta från Stockholmsbörsen. Betydligt starkare krafter styr finansmarknadens finrum — och frågan är om vi får se något uppsving alls i noteringar närmaste tiden.
Av Kristian Svensson, chefredaktör
Jag vet inte hur många artiklar som skrivits senaste åren om det förväntade stora uppsvinget i antal noteringar på Stockholmsbörsen. En sak är i alla fall säker. Det har ännu inte kommit. Trots experternas prognoser.
Teknikföretagens lemmeltåg till de alternativa smålistorna fortsätter emellertid, mer om det senare, men till huvudmarknaden är det glest i leden. Så här långt i år har tre bolag gått till Stockholmsbörsen, att jämföra med två vid samma tid ifjol.
Nasdaq OMX Stockholms vd Magnus Billing presenterade i höstas ett åtgärdspaket som skulle få upp intresset för finansmarknadens finrum. Den punkt som uppmärksammats mest är chansen att få slippa vissa kvartalsrapporter, som enligt undersökningar upplevs som en oerhörd börda.
Men Rapidus kunde igår berätta att möjligheten att utkomma med en förenklad delårsredogörelse fått noll betydelse i Skånes näringsliv. I hela landet har bara fyra företag hakat på. Lite ironiskt är två av dem Investor och Kinnevik, jättar som förmodligen inte direkt höll på att duka under av administrativ tyngd.
Istället förefaller denna genväg vara ett riktigt dåligt alternativ för uppstickarna som idag nosar på börsen. För dem ska inte kvartalsrapporter ses som en börda, utan ett gyllene tillfälle att berätta om sin verksamhet.
Ta som exempel de skånska teknikföretagen Incentive och Lidds som är på väg till First North.
Känner du till vad de sysslar med?
Kanske, men bara för att du läser Rapidus. För de allra flesta är bolagen helt okända.
I detta läge gäller det att satsa hårt på information för att få uppmärksamhet från investerare, analytiker och media. Inte smyga fram på en liten genväg. Det finns till och med forskning som visar att detaljerad kommunikation korrelerar med god kursutveckling. Ju högre transparens, desto mindre riskpremie i investeringsbesluten.
Så de nya delårsredogörelserna är en tämligen uddlös insats för att få till fler noteringar. Magnus Billing har ytterligare punkter på sin lista för bättre börsklimat, men han rår inte på de grundläggande variablerna som styr om företag hamnar på börsen eller ej.
Smålistor som Aktietorget och First North handlar fortfarande om att förse expansiva företag med nytt kapital, vilket är den primära funktionen för en börs. Stora Stockholmsbörsen styrs emellertid av helt andra krafter.
Där har sekundärmarknaden tagit över, aktiehandeln mellan institutioner, företag och finanshajar. Vid nyintroduktioner dominerar ägarnas intresse att göra en lukrativ exitaffär. Värderingen på kandidaterna är avgörande för om det blir notering eller inte.
Samtidigt som det snackats om att proppen nu ska lossna för noteringar, i bakvattnet efter finanskrisen, hävdar många att börsen är fullvärderad. Det skulle innebära större risk för nedgång än ytterligare uppgång.
Addera krisen i Ukraina och den politiska osäkerheten inför höstens riksdagsval, och vi har ett läge där börsens egna åtgärder för att få upp noteringstempot står sig slätt.
Det finns en uppenbar risk att vi inte alls får se så många fler intåg på finbörsen den närmaste framtiden.
Stockholmsbörsens main market har i år tagit upp Recipharm, Hemfosa och Bufab för aktiehandel. I Köpenhamn har ISS och OW Bunker noterats.
Läs mer om First North-aktuella Incentive och Lidds i Rapidus arkiv.
