Finansdepartementet har skickat en begäran till danska Skatteministeriet om att utvärdera det svensk-danska skatteavtalet. Det följer på Riksrevisionens kritik mot finansdepartementet, som på sju år inte fått fram de uppgifter från Danmark som behövs för att bedöma avtalets effekter.
Skatteavtalet mellan Sverige och Danmark förhandlades fram 2003 och har sedan dess kritiserats allt hårdare. Framför allt handlar kritiken om undantagen — Sverige får nämligen bara tillbaka skatten från privat anställda med inkomst över 150.000 danska kronor och utbytet gäller inte alls landstingsskatten.
Samma sak gäller visserligen för Danmark, men eftersom 90 procent av pendlarna jobbar i Danmark blir Sverige den stora förloraren.
I avtalet skrevs att man avsåg att utvärdera avtalet efter två år, men det är först nu som finansdepartementet vänt sig till danska Skatteministeriet. Det framkom under en riksdagsdebatt i fredags, som handlade om kritiken från Riksrevisionen.
— Det är nu viktigt att tillsammans med Danmark ta fram ett mer heltäckande underlag. På politisk nivå har nyligen en begäran om en utvärdering sänts till danska Skatteministeriet, sa finansminister Anders Borg (M) under debatten.
Nu ska avtalet utvärderas med avseende på vilka som egentligen pendlar, uppger Hans Lindberg, statssekreterare på finansdepartementet. Om det visar sig att många exempelvis är småbarnsföräldrar, vilket medför kostnader för det land de bor i, kan avtalet komma att korrigeras för detta.
— Framöver kommer vi göra en utvärdering vart femte år, säger Hans Lindberg.
Riksrevisionen skriver i sin rapport att det är anmärkningsvärt att finansdepartementet inte sett till att få fram underlag för att bedöma effekterna av skatteavtalet tidigare.
— Vi vet inte hur mycket ersättning Sverige får från Danmark per lönekrona och hur mycket Danmark får från Sverige per lönekrona, så vi kan varken säga bu eller bä till hur avtalet tillämpas i dag, säger Anna Hansson på Riksrevisionen.
