För bara ett par år sedan var det ett nästan okänt begrepp. Men den senaste lågkonjunkturen innebar det definitiva genombrottet för företagsrekonstruktioner som medel att rädda problemtyngda bolag.
Hittills i år har 197 företagsrekonstruktioner inletts i Sverige. Det kan jämföras med 2007, då 122 rekonstruktioner inleddes under hela året, enligt siffror från Bolagsveket. Som grafiken ovan visar följde antalet rekonstruktioner konkursstatistiken under lågkonjunkturen, men ökade betydligt snabbare.
Peter Öfverman, konkursförvaltare på Ackordscentralen i Malmö, menar att ett större fokus i media på företagsrekonstruktioner varit en viktig förklaring till att fler använt metoden för att undvika konkurs.
— Folk har inte känt till det tidigare, men SAAB-rekonstruktionen gav visst genomslag, säger han.
Hittills i år har Ackordscentralen hanterat sex skånska rekonstruktioner, däribland Lundabaserade Reologica Instruments. Någon total statistik över rekonstruktioner i regionen finns inte, men såväl Peter Öfverman som Ola Sellert på advokatbyrån Trägårdh i Malmö ser ett ökat intresse även här.
— Det finns en ökad medvetenhet från bankerna att konkurs innebär kapitalförstöring. Därför har de börjat jobba mer proaktivt och närmare sina kunder, säger Ola Sellert.
Efter att en rekonstruktion beslutats av tingsrätten försöker rekonstruktören få med sig fordringsägare som motsvarar minst 75 procent av bolagets skulder på rejäla skuldnedskrivningar, vanligtvis med tre fjärdedelar, och inleder en omstrukturering av verksamheten. Under tiden är bolaget skyddat från konkurs och avtalsbrott. En rekonstruktion kan även förhandlas fram i godo med fordringsägarna, utan tingsrättens beslut, men då får bolaget inget juridiskt skydd mot exempelvis konkurs.
Lagstiftningen i sin nuvarande form togs i bruk i mitten av 1990-talet. Sedan dess har dess har den modifierats i ett par omgångar, bland annat 2005 då den statliga lönegarantin för konkursbon utsträcktes till att även gälla företag i rekonstruktion.
Erik Olausson