Kort sagt: En viktig del av makten över skånskt näringsliv finns i händerna hos män bosatta i Stockholmstrakten. Det är slutsatsen av en genomgång av valberedningarna i de större skånska börsbolagen. Ett par av undantagen hittar vi i Peab-bröderna Paulssons bolagssfär samt i Lundaföretaget Axis.
Av Anders Haskel, gästskribent
Ledamöterna i börsbolagens valberedningar inför vårens årsstämmor är utsedda och arbetet med att hitta lämpliga styrelsekandidater är igång. Även om det är de stora ägarna som i slutänden bestämmer har valberedningarna stor makt. Genom ett engagerat och skickligt arbete kan en enskild ledamot få stort inflytande över vem som ska besätta platserna i styrelsen. Och en styrelseledamot lyssnar förmodligen extra mycket på den ägarrepresentant som man vet att man blivit nominerad av.
Rapidus analys omfattar skånska bolag noterade på Stockholmsbörsens listor för stora och medelstora företag. Det handlar om 16 bolag, vars valberedningar totalt omfattar 69 ledamöter. Antalet individer är något färre eftersom en del personer förekommer i mer än en valberedning.
För dem som tror på ett tydligt samband mellan personligt ägande och graden av engagemang är resultatet nedslående. Uppåt hälften av ledamöterna är anställda som tjänstemän på någon ägarinstitution där i stort sett samtliga är baserade i Stockholm. Mindre än en tredjedel av ledamöterna kan sägas ha en tydlig skånsk koppling. Dessutom är en stor del av skåningarna koncentrerade till Paulssonsfärens Peab, Wihlborgs och Brinova. Ett udda inslag i två av dessa bolag (Peab och Wihlborgs) är att Aktiespararnas Riksförbund finns representerat i valberedningen genom en person.
Antalet utländska ledamöter är få men i två fall, Aarhus Karlshamn och G&L Beijer, speglas ett stort utländskt ägande genom representation i valberedningen.
Men det är inte bara avsaknaden av lokala namn som lyser igenom i de skånska valberedningarna. Bristen på kvinnor är också påtaglig. Endast sju personer är kvinnor, det vill säga så lite som var tionde ledamot. Tre av dessa, Therese Karlsson i Axis, Jenny Lindén Urnes i Höganäs och Sara Karlsson i Brinova, har en nära koppling till bolagets huvudägare. Övriga fyra representerar institutioner med bas i Stockholm.
Tre institutioner som dyker upp särskilt ofta i de skånska bolagen är Swedbanks fondbolag Robur med sex ledamöter, Lannebo Fonder med fem platser samt Didner&Gerge Fonder som finns representerat i fyra valberedningar. Ytterligare tiotalet institutioner delar på ungefär lika många platser.
I tre bolag, Peab, Axis och Brinova, saknas helt institutionella inslag eller vad som ibland brukar kallas det ansiktslösa kapitalet. Det är också i dessa tre bolag som skånska ägarintressen tydligast finns representerade i valberedningen.
I vissa fall har ägarförändringar gjort att makten flyttat norrut. Cardo är ett klassiskt skånskt företag som numera kontrolleras av den Stockholmsbaserade finansmannen Fredrik Lundberg. Samtliga fyra i bolagets valberedning har sina kontor utanför Skåne.
Samtidigt dyker det upp ett och annat nytt bolag på den skånska börshimlen med lokala ägare. Duni som är ganska nyinflyttat till Malmö är ett sådant exempel med Rune Andersson som stor ägare och medlem av valberedningen.
Skånes överlägset största företag, sett till börsvärdet på närmare 40 miljarder kronor, är Alfa Laval. Största ägaren Tetra Laval representeras i valberedningen av Finn Rausing. Övriga medlemmar finns i Stockholm. En av ledamöterna, Anders Narvinger, har dock en tydlig anknytning till Skåne, även om han har sin dagliga gärning i Stockholm som VD för Teknikföretagen.
Trelleborg kommer tillsammans med Peab på andra plats när de skånska bolagen rangordnas efter börsvärde. I sammansättningen av valberedningen slår Trelleborgs avsaknad av personliga ägare tydligt igenom. Huvudägaren Dunkerstiftelserna med säte i Helsingborg representeras av Rolf Kjellman. I övrigt består Trelleborgs valberedning av fyra män som samtliga företräder institutioner med bas i Mälardalen.
Att ett så stort antal valberedningsledamöter saknar lokal förankring visar tydligt att den ekonomiska makten över de skånska företagen finns på annat håll än i Skåne. Det är lätt att dra slutsatsen att utan starka lokala ägare ökar också risken att det långsiktigt uppstår negativa effekter för det lokala näringslivet.
