Kort sagt: Begreppet AI surrar högre än en svärm bananflugor i ett sunkigt studentrum. Den artificiella intelligensen har smugit sig in i actionpackade skräckfilmer, regionala nyhetstjänster och in i Öresundsbolagens innandömen. Rätt använt skapar AI stor nytta för verksamheten, men utan en genomtänkt plan blir effekten den motsatta.

Av Matilda Andersson, masterstudent inom AI och Årets tech-tjej 2021

Nyligen viskade en liten fågel av arten Sparvus Rapidus i mitt öra att bokstavskombon A+I gått att skåda i Rapidus nyhetsbrev minst 100 gånger sedan mörkeråret 2020 kickades ut genom dörren. Vad är det för surrande teknikfluga vi pratar om? Är AI ett modeord, ett paradigmskifte eller lite av varje? (För att minimera förvirringen definierar jag AI lite slarvigt som en samlingsterm för datorsystem som lär sig av data, känner igen mönster och automatiskt vidtar åtgärder.)

Mitt första möte med AI-tekniken skedde för en del år sedan. Under en middag stoltserade en teknikkunnig släkting med en cool funktion på sin nya telefon: ta en bild på dig själv och låt AI:n visa vilken kändis du är mest lik. Telefonen gick laget runt och min familj transformerades till sina mer eller mindre lika kändiskopior. Tonårsversionen av mig hade långt, vågigt ljusbrunt hår á la 2010-talets Miley Cyrus och satt spänd inför att telefonen skulle dra fram en cool Matilda-dubbelgångare från Googles bildbank. Min bild togs, AI:n presenterade sitt resultat och bordet brast ut i skratt. Den coola kändis-dubbelgångaren var en cocker spaniel.

Kanske är detta trauma anledningen till att jag nu läser en master inom maskinintelligens och vid sidan arbetar med att utveckla AI-teknik.

Det finns tillfällen då AI kommer in och effektiviserar processer och optimerar affärer. Andra gånger blir det cocker spaniels av det hela. Trots att AI målas upp som magiskt fairydust där alla företag transformeras till miljardvärderade unicornbolag så är det i slutändan ett verktyg. AI är en hammare och den är jäkligt bra på att slå ner spik. Däremot vill du inte använda den för att dra åt en mutter. Ett verktyg används för att nå ett mål, det är inte målet i sig själv.

Vissa företag, som Call Knut, Aiguille Systems och årets Rapidusföretag Spiideo, föds med en AI-lösning som central affärsidé. Där är den artificiella intelligensen essentiell för bolagets hållbarhet och värdeskapande. Andra använder det för att förbättra sin existerande produkt. Exempelvis använder GoldenGlow AI för att koppla rätt influencer med rätt företag och SenseNode utvecklar ett nytt AI-system för energiövervakning. Används tekniken rätt kan den skapa stort värde för bolag genom innovation, optimering och effektivisering. Eller för att hitta nya produktmöjligheter, som Mackmyras AI-genererade whiskysmaker.

När investerare kräver artificiell intelligens för att se innovationshöjd och AI-flugorna surrar högt i media är det lätt att få FOMO (jag hänvisar generation X och baby boomers till Google) och hoppa på tåget utan att veta slutdestinationen.

Många bolag idag har fortfarande en digital kompetens som inte är mognare än en finnig tonåring och att få hänga med äldre syskonets vänner (läs: använda komplicerade AI-lösningar) är coolt, men inte alltid det smartaste. Vi mognar i vår egen takt och det gäller även företags tekniska kompetens. Fall inte för grupptrycket och använd komplexa tekniska lösningar utan att veta vad man håller på med. Många gånger gäller faktiskt less is more.

Artificiell intelligens är svaret på många frågor, men det är ingen universallösning som kan appliceras på allt. För att lyckas med AI-resan krävs kunskap om teknikens möjligheter och begränsningar. Dessutom krävs självinsikt kring verksamhetens smärtpunkter för att kunna definiera tydliga och värdeskapande målsättningar.

Ta er inte vatten över huvudet utan börja smått, konkret och väldefinierat. De som lyckas med AI använder det som en del av sin verksamhetsstrategi och inte bara som ett plågsamt buzzword.