Kort sagt: Den socialdemokratiska danska regeringens förslag till budget för 2021 är en rysare för alla som ser tillväxt inom näringslivet som ett sätt att ta sig ur coronakrisens ekonomiska olyckor på båda sidor sundet.
Av Keld Broksø, Rapidus Köpenhamnsredaktör
Den socialdemokratiska danska regeringens nya budgetförslag för 2021 handlar inte om Öresundsregionen och dansk-svensk samverkan om näringslivet, nu när bron firar 20 år. Den handlar inte om gränsen mot det viktigaste exportlandet, Tyskland. Faktiskt handlar den bara om större offentlig dansk konsumtion, större utgifter och högre skatter. Den ser inte över gränserna för att stötta den livsviktiga exporten. Vyn är snävt nationalistisk. Och man måste söka med lupp för att hitta några ord om hur näringslivet ska betala. Det har ju sagts att coronakrisens ekonomiska olyckor måste det betalas för. Bara näringslivet och dess anställda kan fortsätta skapa de pengarna.
Det blir en politiskt het men förutsägbar höst i dansk politik. De närmaste månaderna kommer nästan bara handla om att få igenom budgeten. Regeringens stödpartier till vänster vill få godbitar i linje med regeringens expansiva utgiftspolitik. Den borgerliga oppositionen är splittrad och handlingsförlamad och får ingenting.
Statsminister Mette Fredriksens framgång med att stänga ned samhället från mitten av mars innebär att hon rider på en framgångsvåg i opinionsundersökningarna. Danmarks smittotal är imponerande låga, inte minst i jämförelse med Sveriges. Statsministerns folkliga framgångar är så stora att bara ett fåtal upptäcker de katastrofala kostnaderna när samhället delvis öppnar igen. Nu kan hon bara viska ordet val för att få sin vilja igenom.
Hon har mycket att vinna. Därför är de kommande månaderna avgörande för om näringslivet blir ”upptäckt” i förhandlingarna. Avskedanden i transportbranschen och till och med inom life science sker nu varje dag. Även för internationella landmärken i Köpenhamn. Förra veckan gick Köpenhamns jazz-Mecka Montmartre i konkurs. Köpenhamnska hotell och kända konferensanläggningar (med viktiga kunder även i södra Sverige) balanserar vid avgrunden. Särskilt efter en oförståelig sexdagarsregel i somras, när turister och affärsresenärer skulle boka sex nätter för att få lov att bo där. Genomsnittet är normalt 2,4 övernattningar.
Så var det den ologiska gränsstängningen mot Skåne från mars till juni. Bland annat det legendariska Hotel Kong Frederik vid Rådhuspladsen gick i konkurs, innan det räddades av en rik man. Andra hotell har dukat under. Även en rik man har sina gränser. Efter en ombyggnation för 1,5 miljarder danska kronor öppnade norske Petter Stordalen sitt lyxhotell Villa Copenhagen i postbyggnaden vid Hovedbanegården. Öppningen försenades med tre månader på grund av corona. En eländig affär.
Och så statsbudgeten ovanpå det: Miljarder till corona-krigskassan, mer pengar åt äldreomsorgen och så vidare, men skattelättnader och ökade forskningsanslag är främmande ord. Bara vaga ord om att ”öronmärka medel till grön forskning under 2021 som överstiger nivån för grön forskning under 2020”. Och att man fortsätter med bland annat små tillväxtgarantier med minimala ökningar. Det är inte tillräckligt.
Tankesmedjan Cepos drar slutsatsen att det nu totalt görs 23 skattehöjningar på 13 miljarder danska kronor fram till 2025. Många har lagts på näringslivet. Till sist blir de nya skatterna för en grön omställning av bilparken helt absurda. Registreringsavgiften för elbilar stiger från 20 till 65 procent under 2021. Därmed ödeläggs försäljningen av elbilar och den planerade minskningen av växthusgaser med 70 procent till 2030.
Med den danska regeringens budgetutspel har vi kommit långt bort från en sund dansk näringslivspolitik.
