Kort sagt: Spaniens utfästelse om cirka 90 miljoner euro kastar om brädet i spelet om att finansiera ESS. Flera av de stora medlemsländerna lär nu följa färg, men än är det mycket som måste komma på plats om spaden ska kunna sättas i jorden till sommaren.
Av Erik Olausson, nyhetschef
Research: Kristian Svensson
Morgondagens analys skulle egentligen ha handlat om den utdragna kampen för att få ESS finansiering på plats och vad resultatet skulle bli för Lund om det onämnbara inträffar och projektet aldrig kommer till stånd. Men dagens besked att Spanien lovar skjuta till pengar, utrustning och arbetstid för 90 miljoner euro är inget mindre än en game-changer, en faktor som helt förändrar förutsättningarna.
Ändå är det rätt lite pengar det handlar om. Spanien är jämte Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien ett av de tyngsta medlemsländerna i ESS men kommer trots det bara stå för fem procent av hela anläggningen. Chefsförhandlaren Lars Leijonborg säger sig ändå vara nöjd med avtalet när Rapidus når honom på onsdagseftermiddagen.
— Vi gör en bedömning som baseras sig på ländernas BNP och storleken på deras neutronforskning. Det här är en nivå som vi kommit överrens om, säger han till Rapidus.
På sikt lär Spaniens största bidrag inte vara pengarna i sig, utan den följa John-effekt som landets insats kan ge. Rapidus har tidigare berättat om Schweiz, vars parlamentet klubbat sitt stöd till ESS. Men Spanien är det första landet utöver de nordiska där en summa specificerats för stödet. Som en av tungviktarna bland medlemsländerna blir Spanien därför ett viktigt ess i rockärmen när Lars Leijonborg fortsätter förhandlingarna med övriga spelare. Förhandlingar som han hoppas ska vara klara redan till slutet av mars när hans förordnande löper ut.
— Jag är optimist så det kan mycket väl vara klart innan dess. Vi är mycket nära i förhandlingar med andra länder, säger han till Rapidus.
Det är lite andra tongångar från tidigare under vintern, när den annars så positiva fasaden börjat krackelera lite efterhand som förhandlingarna dragit ut på tiden i ett krishärjat Europa.
Vad ska man säga till länder som tvingas sänka sina barnbidrag och samtidigt ska skicka pengar till Sverige? sa Leijonborg exempelvis till Dagens Industri för ett par veckor sedan.
Men ännu finns hinder att hoppa över. Så sent som i veckan kom besked om att miljöprövningen gått i stå. Och fortfarande återstår 45 procent av kostnaden, hisnande 810 miljoner euro, att skramla ihop. Frågan är vad som händer om Leijonborgs optimism trots allt inte når ända fram?
Troligast är att byggstarten i så fall försenas, för att kapa budgeten och bygga en anläggning av mindre skala är inget alternativ om ESS ska sticka ut och locka de bästa forskarna till Lund. Det går helt enkelt inte att vinna ett Formel 1-lopp i en Nissan Micra.
Samtidigt ska vi ha klart för oss att ESS-designen redan ändrats ett par gånger. Thomas Kaiserfeld, professor i idé- och lärdomshistoria i Lund, har följt projektet under ett antal år.
– Det som är unikt med ESS är att det överlevt som idé under så lång tid, i tjugo år nu. Men projektet har lyckats följa den politiska konjunkturen. I dåliga tider har man dragit ner på ambitionerna, säger han.
Så det är osannolikt att ESS-drömmen skulle spricka i en stor smäll även om förhandlingarna skulle stranda. Projektet har bränt en miljard kronor de senaste tre åren, i första hand från svenska staten. Frågan är om inte investeringarna redan nått punkten då regeringen är beredd att gå utanför de tidigare kommunicerade ramarna och skjuta till mer pengar ifall det verkligen skulle krisa.
Spårvägsvurmandet i Lund, uppbyggnaden av Science Village Scandinavia och hela expansionen av Brunnshögsområdet har alla i mer eller mindre hög grad byggt på ESS-planerna. Att anläggningen kanske inte ens skulle bli av har varit en tabubelagd tankelek hos alla inblandade parter. Och med Spaniens löfte om 90 miljoner euro har risken för ett sådant scenario sjunkit betydligt.
