Kort sagt: Avvecklingen av AstraZenecas anläggning i Lund frisätter hundratals läkemedelsforskare på arbetsmarknaden. Regionens life science-företag står inför en sällsynt möjlighet att rekrytera kvalificerad personal, men många kan få svårt att utnyttja tillfället.
Av Kristian Svensson, chefredaktör
Flera frågetecken runt nedläggningen av AstraZenecas forskningsenhet i Lund återstår. Hur mycket personal flyttar med till Mölndal, dit projekten nu förs över? Hur många blir det i slutänden som sägs upp? Och vad ska hända med själva fastigheten?
AstraZeneca är knapphändigt med information, men har däremot varit öppet med sitt initiativ till arbetsmarknadsdagar för de anställda.
Som Rapidus rapporterade i går har drygt 70 företag och organisationer anmält sig för att nästa vecka presentera sig för den personal som blir av med sina jobb. Det blir två spännande dagar, inte bara för de anställda utan också för de deltagande företagen.
Neddragningen öppnar nämligen möjligheter att kapa åt sig strategiskt viktig kompetens. Så många erfarna forskare på den öppna arbetsmarknaden vid ett och samma tillfälle är närmast unikt. Chanserna är goda till en flygande start, med exempelvis en hel arbetsgrupp, för aktörer som vill etablera sig i regionen eller inom något av de specifika områden AstraZeneca sysslat med i Lund.
Men frågan är vilka som egentligen kan utnyttja situationen. En given vinnare är medicinteknikbolaget Bactiguard som ska öppna fabrik i Eslöv med 150 anställda, men vilka mer?
Listan med utställare på arbetsmarknadsdagarna finns i sin helhet på Rapidus webb och nås via länken nedan. Uppslutningen visar att det finns ett stort intresse för personalen på AstraZeneca, men vi kan också konstatera att listan speglar krisen i bioteknik- och läkemedelsbranschen. Bara en fjärdedel av deltagarna är företag med egen utveckling eller produktion inom life science — och då är en handfull kontraktsforskare och kontraktstillverkare inräknade.
Enligt Medicon Valley Alliance saknas det i storleksordningen 15 miljarder danska kronor i utvecklingskapital de närmaste åren för att ta projekten i Öresundsregionens mindre bioteknikföretag vidare.
Danska läkemedelsjättar har börjat plocka nyckelpersoner från AstraZeneca, men även mindre bolag som skånska Magle har anställt folk. Med fyra rekryteringar från anläggningen i Lund kan dessvärre Magle vara ett av få undantag.
Små life science-företag har helt enkelt inte det finansiella utrymme som krävs för att vara snabbfotade och kunna gripa sådana här tillfällen i flykten. Utvecklingsplaner och expansion måste istället tajmas in i minsta detalj och koordineras med investerarna.
Vidare är det just storföretag som direkt kan utnyttja AstraZeneca-personalens erfarenheter från Big Pharma-världen. Vissa hävdar till och med att arbetsmetodiken och tänket skiljer så mycket mellan storföretag och små bioteknikbolag att Big Pharma-personal inte är användbar i mindre projekt. Själv tror jag att sådana kulturkrockar kan överbryggas.
Ändå känns det som att mycket skånsk läkemedelskompetens framöver kommer att hamna i Danmark på storföretag som Ferring, Novo Nordisk och Leo Pharma. Rapidus har tidigare berört det relativa styrkeövertag dansk life science har gentemot skånsk och att det kan bli en självförstärkande spiral. Nedläggningen av AstraZeneca verkar direkt i den riktningen, och tyvärr ser det ut som att efterspelet också kan komma att göra det.
Skåne är fortsatt relativt starkt inom den akademiska delen av life science. Nu sätts stor tilltro till nyföretagande för att vi ska repa oss från AstraZeneca-smällen. Faktum är att affärsrådgivarna på Teknopol jobbar med tjugo olika grupperingar inifrån AstraZeneca som är intresserade av att starta eget. Men även här återkommer behovet av riskvilligt kapital. Samtidigt är entreprenörskap en kraft vi inte ska underskatta och helt nödvändigt eftersom vi inte ska räkna med att någon annan jätte går in och tar över i Lund.
Klicka här för att se listan över uställande företag på AstraZenecas arbetsmarknadsdagar.
