Kort sagt: Ideon Innovation flyttar in i nya byggnader och Minc tittar på att inta ännu en flygel i sitt hus i Västra Hamnen. Med växande budgetar skissar ledningarna på nya expansionsplaner, men renodling och tydlig verifiering av resultaten borde vara av högre prioritet.
Av Joel Persson
Att det skånska innovationssystemet är spretigt är de flesta överens om och det är upp till de beslutsfattare som sitter på skattemedlen att strama upp det. En central del är inkubatormiljöerna och i två tidigare analyser har Rapidus granskat effektiviteten genom att syna de företag som lotsats igenom systemet. Vi har visat att vägen till lönsamhet och tillväxt är mycket lång.
Det mesta talar för att inkubatorerna kommer att få en ännu starkare roll och växa ytterligare de närmaste åren. Det finns goda skäl till det.
Det handlar givetvis om en politisk vilja att skapa jobb — och då i synnerhet arbetstillfällen som inte hade kommit till annars. Det finns minst två grundläggande skäl till att med offentliga medel finansiera företagsmiljöer för innovativa verksamheter:
1) Riskkapitalmarknaden för de tidigaste investeringarna är inte tillräckligt lönsam.
Siffror framtagna av doktorand Anna Söderblom vid Handelshögskolan i Stockholm visar att de riskkapitalfonder som stod för majoriteten av tidiga investeringar i forskningsbolag från början av 1990-talet till slutet av 2003 kunde se en avkastning på magra 50 procent under den tidsperioden. Då finns en topp under IT-boomen, men med efterföljande baksmälla. Också i USA, som ofta sägs ha ett väl fungerade riskkapitalsystem, är det enligt Anna Söderblom bara ett tiotal fonder med investeringar i tidig fas som kan visa extremt god avkastning. För majoriteten är det betydligt kärvare.
2) Forskning tyder på att mindre företag är, om inte mer effektiva, så mer radikala i sitt innovationsarbete.
Den så kallade svenska paradoxen, med låg utväxling räknat i innovationsföretag för varje satsad forskningskrona, kan enligt Charles Edquist, professor vid Lunds universitet, delvis förklaras av strukturen på det svenska näringslivet. Med många storföretag är det svårt att kanalisera innovationer som ligger utanför jättarnas kärnverksamhet.
Därtill kommer det faktum att innovationer i befintliga branscher i hög grad leder till effektiviseringar som kapar jobb, medan innovationer i unga branscher ger nya arbetstillfällen genom att skapa nya och därmed omättade kundbehov.
Att ta fram alternativa vägar för att effektivisera kommersialiseringen av satsade forskningsmiljoner är därmed sunt.
Dessa goda argument för att ge inkubatormiljöerna sina resurser bör även ligga till grund för utvärderingen av hur väl miljöerna fungerar. Om riskkapitalet i allt högre grad börjar flöda till inkubatorbolagen och man dessutom lyckas skaka fram exempel på företag som etablerat en helt ny marknad torde det öppna dörren till ökade satsningar på innovationssystemet.
Men att inkubatorerna ännu inte nått dit antyds exempelvis av höstens budgetproposition, som inte innehöll de öronmärkta pengar till inkubatorverksamheten som Innovationsbron hoppats på.
Istället försöker Innovationsbron peka på andra siffror för att motivera sina anslag, så som antalet arbetstillfällen och skatteintäkterna som inkubatorbolagen genererar. Men sådana jämförelser blir lätt missvisande eftersom det saknas en referensgrupp. Istället bygger kalkylen på att de drivna entreprenörerna bakom bolagen bara suttit och rullat tummarna om det inte vore för inkubatorerna.
Inkubatorerna spelar en viktig roll i innovationsprocessen, men i botten är de bara ett surrogat till det kunnande, nätverk och kapital som engagerade delägare kan tillföra. Det är när de egna tillgångarna står på spel det bränner till. När ledningarna nu tittar på möjligheten att förlänga vistelsen för inkubatorbolagen finns det anledning till eftertanke — hur länge mår företagen bra av att sitta i en relativt skyddad miljö?
Det är extremt tuffa utmaningar teknikfokuserade företag står inför i dag. Axis, som framstår som ett lysande framgångsexempel, lever under ett hot att inte ha växt tillräckligt snabbt när marknaden sätter sig. Konkurrensen är mördande och även en vinnande teknologi kan på några år vara förbisprungen.
Med den allt hårdare konkurrensen från omvärlden finns det goda skäl att i innovationssystemet prioritera faktorer som påskyndar inkubatorbolagens partnerskap och samarbeten med den etablerade industrin. Att som nu bädda för att behålla företagen i husen under en längre tid är en riskabel väg att gå. I stället bör man överväga att satsa på större genomströmning och hårdare nypor mot företag där det står klart att potentialen till stor tillväxt saknas.
Denna snabbanalys avslutar Rapidus artikelserie om de skånska företagsinkubatorerna.
