Emmelie Lundin stod emot kriminella erbjudanden och det gav henne en affärsidé. Med det nystartade bolaget Azzist Innovation vill hon hjälpa Sveriges kommuner att sätta stopp för välfärdsfusket.
Emmelie Lundin gästar Rapidus podd Lejonkulan med start i morgon fredag. Vi bjuder här på en inblick. Följ Lejonkulan på Spotify och Apple Podcaster för att få avsnittet i ditt flöde.
Socialdepartementet bedömer att Sveriges välfärdssystem årligen kostar på sig mellan 15 och 20 miljarder kronor i felaktiga utbetalningar.
Inom assistansbranschen bedöms uppemot 8-10 procent av utbetalningarna vara felaktiga. Det innebär mer än 2 mdr per år. 2024 upptäckte Försäkringskassan felaktiga assistansersättningar om totalt 526 miljoner kronor.
Emmelie Lundin
– Vissa är oavsiktliga fel och vissa är rent kriminella, säger Emmelie Lundin
Enligt en rapport från Polisen i fjol, inom ramen för en myndighetsgemensam satsning mot organiserad brottslighet, går en stor del av dessa summor till organiserad brottslighet. I en annan rapport inom samma satsning skriver Försäkringskassan att två av fem brukare har kommit i kontakt med personliga assistenter med kopplingar till organiserad brottslighet.
– Det finns starka ekonomiska incitament, man tjänar väldigt mycket pengar i den här branschen. Det är lätt att få en lönsam verksamhet och ha ganska stora vinster. Inte om du bedriver en seriös verksamhet, men det är lätt att bedriva en icke seriös verksamhet och komma upp i stora volymer, med ganska lite kontroll.
Offerter hon kunde motstå
Emmelie Lundin kom in i assistansbranschen när hon jobbade som personlig assistent parallellt med juridikstudierna i Lund. Sedan började hon agera ombud för brukare som hamnat i kläm och efter några år i branschen startade hon ett eget assistansbolag.
– Jag var verksamhetschef i fyra år och fick se det fina med branschen; hur de funktionsnedsatta får sina rättigheter och kan leva ett liv likt andra. Men jag fick tyvärr också se baksidan, hur oseriösa bolag konkurrerar ut de seriösa.
Hon blev vid flera tillfällen kontaktad av personer och bolag som mot generös betalning ville använda hennes bolag som en front.
”Man ville använda mig som målvakt och fasad.”
Emmelie Lundin
– Man ville använda mig som målvakt och fasad. När man själv håller på att bli av med tillstånd så frågar man om jag kan figurera istället för de riktiga företrädarna, så att de kan fortsätta att bedriva sina verksamheter. Jag sa naturligtvis nej, men jag lyssnade på vad de hade att säga. För om vi inte lyssnar på hur det går till ute i verkligheten så kommer vi inte att förstå, säger hon.
Efter att ha lyssnat och pratat med alla inblandade myndigheter tyckte hon sig kunna urskönja tydliga mönster som fuskarna följer. Till exempel förekommer ofta oskäliga löner, företrädare byts ut med jämna mellanrum och man bedriver en offensiv värvningsstrategi mot brukare där man söker upp funktionshindrade för att få dem att byta assistansbolag.
Tillsammans med socionomen Delia Vercelli bestämde hon sig för att starta Azzist Innovation för att sätta stopp för fusket. De utvecklar en digital plattform som använder offentlig data, samkörd från olika myndigheter, för att upptäcka fuskbolagen innan de fått miljoner i felaktiga utbetalningar.
– Vi kan hitta tecken som tyder på välfärdsbrott inom privata utförare, vi gör det redan nu. Jag brukar att vi inte är nice to have, vi är en need to have. Det har blivit väldigt uppenbart när jag har pratat med allt från Sveriges största kommuner till de minsta, säger Emmelie Lundin.
Fler branscher i sikte
LSS-branschen är betydligt större än bara personlig assistans. Långsiktigt är planen för Azzist att inkludera fler verksamhetstyper i sina kontroller, exempelvis LSS-boenden. Visionen är att skapa ett certifieringssystem för seriösa välfärdsaktörer.
Emmelie Lundin
Följ Lejonkulan för att höra mer om planerna och djupdyka i assistansfusket.
Emmelie Lundin stod emot kriminella erbjudanden och det gav henne en affärsidé. Med det nystartade bolaget Azzist Innovation vill hon hjälpa Sveriges kommuner att sätta stopp för välfärdsfusket.
Emmelie Lundin gästar Rapidus podd Lejonkulan med start i morgon fredag. Vi bjuder här på en inblick. Följ Lejonkulan på Spotify och Apple Podcaster för att få avsnittet i ditt flöde.
Socialdepartementet bedömer att Sveriges välfärdssystem årligen kostar på sig mellan 15 och 20 miljarder kronor i felaktiga utbetalningar.
Inom assistansbranschen bedöms uppemot 8-10 procent av utbetalningarna vara felaktiga. Det innebär mer än 2 mdr per år. 2024 upptäckte Försäkringskassan felaktiga assistansersättningar om totalt 526 miljoner kronor.
Emmelie Lundin
– Vissa är oavsiktliga fel och vissa är rent kriminella, säger Emmelie Lundin
Enligt en rapport från Polisen i fjol, inom ramen för en myndighetsgemensam satsning mot organiserad brottslighet, går en stor del av dessa summor till organiserad brottslighet. I en annan rapport inom samma satsning skriver Försäkringskassan att två av fem brukare har kommit i kontakt med personliga assistenter med kopplingar till organiserad brottslighet.
– Det finns starka ekonomiska incitament, man tjänar väldigt mycket pengar i den här branschen. Det är lätt att få en lönsam verksamhet och ha ganska stora vinster. Inte om du bedriver en seriös verksamhet, men det är lätt att bedriva en icke seriös verksamhet och komma upp i stora volymer, med ganska lite kontroll.
Offerter hon kunde motstå
Emmelie Lundin kom in i assistansbranschen när hon jobbade som personlig assistent parallellt med juridikstudierna i Lund. Sedan började hon agera ombud för brukare som hamnat i kläm och efter några år i branschen startade hon ett eget assistansbolag.
– Jag var verksamhetschef i fyra år och fick se det fina med branschen; hur de funktionsnedsatta får sina rättigheter och kan leva ett liv likt andra. Men jag fick tyvärr också se baksidan, hur oseriösa bolag konkurrerar ut de seriösa.
Hon blev vid flera tillfällen kontaktad av personer och bolag som mot generös betalning ville använda hennes bolag som en front.
”Man ville använda mig som målvakt och fasad.”
Emmelie Lundin
– Man ville använda mig som målvakt och fasad. När man själv håller på att bli av med tillstånd så frågar man om jag kan figurera istället för de riktiga företrädarna, så att de kan fortsätta att bedriva sina verksamheter. Jag sa naturligtvis nej, men jag lyssnade på vad de hade att säga. För om vi inte lyssnar på hur det går till ute i verkligheten så kommer vi inte att förstå, säger hon.
Efter att ha lyssnat och pratat med alla inblandade myndigheter tyckte hon sig kunna urskönja tydliga mönster som fuskarna följer. Till exempel förekommer ofta oskäliga löner, företrädare byts ut med jämna mellanrum och man bedriver en offensiv värvningsstrategi mot brukare där man söker upp funktionshindrade för att få dem att byta assistansbolag.
Tillsammans med socionomen Delia Vercelli bestämde hon sig för att starta Azzist Innovation för att sätta stopp för fusket. De utvecklar en digital plattform som använder offentlig data, samkörd från olika myndigheter, för att upptäcka fuskbolagen innan de fått miljoner i felaktiga utbetalningar.
– Vi kan hitta tecken som tyder på välfärdsbrott inom privata utförare, vi gör det redan nu. Jag brukar att vi inte är nice to have, vi är en need to have. Det har blivit väldigt uppenbart när jag har pratat med allt från Sveriges största kommuner till de minsta, säger Emmelie Lundin.
Fler branscher i sikte
LSS-branschen är betydligt större än bara personlig assistans. Långsiktigt är planen för Azzist att inkludera fler verksamhetstyper i sina kontroller, exempelvis LSS-boenden. Visionen är att skapa ett certifieringssystem för seriösa välfärdsaktörer.
Emmelie Lundin
Följ Lejonkulan för att höra mer om planerna och djupdyka i assistansfusket.
För att läsa resten av artikeln behöver du vara prenumerant och inloggad
Bli en del av vårt exklusiva nätverk och få koll på vad som händer i Skåne och Öresundsregionen. Var alltid uppdaterad när du talar med dina affärskontakter. Nytta, nöje, inspiration.
