Kort sagt: Helle Thorning-Schmidt ser ut att förlora det danska valet, som utlysts till 18 juni. Men allt kan hända. Ett eventuellt maktskifte kommer påverka hur sugna de danska företagen är på att handla och expandera över sundet.
Av Keld Broksø, Rapidus Köpenhamnsredaktör
I praktiken har den danska valrörelsen varit igång sedan den socialdemokratiska statsministern Helle Thorning-Schmidts nyårstal. Dagens utlysning av valet var en lättnad i många läger, för nu är frontlinjerna dragna. Man kan se var det danska och därmed det skånska näringslivet påverkas mest. Främst handlar det om kampen för en större eller mindre offentlig sektor, som i slutänden betalas genom skatter och avgifter på näringslivet. Därmed kan företagen göra större eller mindre avtryck i Skåne genom export, import, investeringar och rekryteringar.
Men vad är det egentligen som står på spel?
På tisdagen presenterade statsministern en plan för att de närmaste fem åren satsa 39 miljarder danska kronor på sjukvård, äldre, barn och miljö. Vallöftet (som det visade sig vara) innebär en årlig ökning av de offentliga utgifterna med 0,6 procent. Oppositionen vill visserligen flytta resurser till vårdsektorn, men eftersom de inte vill höja de offentliga utgifterna alls finns här en klar skiljelinje.
För danska företag är det även avgörande att de kan lita på att de inte får nya pålagor när de planerar expansion till exempelvis Skåne. Det har oppositionsledaren och tidigare statsministern Lars Løkke Rasmussen tagit fasta på. ”Jag vill ha ett fullständigt stopp för skatter och pålagor så det inte finns någon osäkerhet om vad företagen kan räkna med” sade han när han i mars blev intervjuad av Dansk Industris magasin DI Business.
Samma tidning ville även intervjua Helle Thorning-Schmidt om tillväxt och företagande, men hon tackade nej. Socialdemokraternas kampanj, med stora plakat och annonser handlar om allt annat än näringslivet. Det verkar inte finnas med i partiets kampanj-DNA att enbart näringslivet i slutänden kan bekosta den utlovade välfärden.
Men det är inte heller rätt att kalla de danska socialdemokraterna för näringslivsfientliga. Regeringen har bland annat genomfört en skolreform och satsningar på universitetsforskning, vilket i förlängningen gynnar även näringslivet. Liksom i Sverige handlar det danska valet därmed främst om nyanser. Men den avgörande skillnaden mellan blocken är att borgarna ger högsta prioritet åt sysselsättningen i näringslivet och privatisering av offentliga uppgifter, medan socialdemokraterna främst är upptagna av välfärdssatsningar.
Ur svenskt perspektiv är ett bra danskt företagsklimat att föredra. Rent krasst behöver skåningarna inte bry sig om den danska äldrevården. Men de har orsak att bekymra sig över om danska företag har tillräckliga resurser och känner tillräcklig trygghet för att ha med expansion över sundet och utbyte med Skåne i sin strategi.
Danmark uppfyller EU:s mål om att investera tre procent av BNP i forskning och utveckling. Men de danska investeringarna i FoU har legat stilla på samma nivå i fyra år, medan exempelvis Beijing i dag satsar 5,5 procent av bruttoregionalprodukten på forskning. En borgerlig regering kommer troligen sätta större fokus på forskning och utveckling, något som krävs för att få ut mesta möjliga av den svensk-danska ESS-anläggningen. Förutsättningarna för detta är goda, sett till dansk ekonomi. Enligt den senaste konjunkturanalysen från Det Økonomiske Råd kommer 200.000 nya jobb skapas fram till 2020. Det avgörande för Skånes del är hur detta danska uppsving används.
En borgerlig valseger ser just nu ut att vara det som Skåne tjänar mest på. Det borgerliga blocket leder också enligt de senaste opinionsundersökningarna, men allt kan hända. Inte minst eftersom Helle Thorning-Schmidt leder trovärdighetsligan framför Lars Løkke Rasmussen enligt flera mätningar.
Dessutom kan Lars Løkke Rasmussen få svårt att arbeta med en ny borgerlig regering. Dansk Folkeparti har stormat fram i opinionsmätningarna och även Liberal Alliance växer. De är rejält oeniga med Venstre när det gäller välfärdssatsningar. Samtidigt går Konservative, som var Venstres parhäst förra gången partiet hade regeringsmakten, mot ett katastrofval. Mycket kommer därmed vara annorlunda efter det danska valet.
