KRÖNIKA: En stor andel av skånska familjföretag köps upp av investerare som inte sällan är utländska. Håller skånskt näringsliv på att sälja bort sig helt och hållet? Det frågar sig Jan Dahlqvist.
Det pågår en tyst förändring av det svenska näringslivet. Dagens industri har kartlagt hur omkring 1 250 svenska familjeföretag sedan millennieskiftet köpts upp av serieförvärvare och investeringsbolag. Forskare varnar för vad som händer när det lokala ägandet successivt försvinner. Frågan borde diskuteras även i Skåne.
Jan Dahlqvist
Rapidus skriver regelbundet om välskötta skånska entreprenörs- och familjeföretag som får nya ägare. IT-bolag, industriföretag, konsulter och specialiserade nischbolag. Ofta ser kalkylen likadan ut: bra lönsamhet, stark lokal position och en ägare som står inför ett generationsskifte. För serieförvärvaren är det drömobjektet.
Problem när många säljer
En försäljning behöver inte vara något problem. En större ägare kan tillföra kapital, kompetens och internationella marknader. För entreprenören kan det vara den välförtjänta belöningen efter ett helt yrkesliv.
Problemet uppstår när väldigt många säljer och för få nya lokala ägare tar deras plats. För ett huvudkontor är mer än en adress. Där fattas besluten om investeringar, förvärv och rekryteringar. Där finns styrelsen, rådgivarna och ofta ägarnas kapital.
När ett bolag i Malmö, Lund eller Ängelholm säljs till en Stockholmsbaserad eller internationell koncern försvinner normalt inte jobben dagen efter. Men nästa investering kanske hamnar någon annanstans. Och nästa gång koncernen ska rationalisera väger företagets skånska historia sällan tungt i excelarket.
Det är skillnad på att ha företag i Skåne och att äga dem.
Men det finns en ännu viktigare fråga: Vad händer med pengarna efter försäljningen?
Återinvestera pengarna i Skåne
Om en entreprenör säljer sitt bolag för 200 miljoner och investerar 50 miljoner i nya skånska företag kan en exit tvärtom stärka regionen. Kapital, erfarenhet och nätverk återvinns i nästa generation företag.
Om bolaget däremot säljs, huvudkontoret så småningom flyttar och entreprenören placerar köpeskillingen på börsen har Skåne tappat både ägande och kapital.
Därför behöver Skåne inte färre företagsförsäljningar. Vi behöver fler skånska köpare, fler affärsänglar och fler entreprenörer som återinvesterar sina exitpengar här.
För kanske är den viktigaste frågan efter nästa stora skånska företagsaffär inte vad säljaren fick betalt, utan vem som äger Skåne efteråt.
Jan Dahlqvist är själv riskkapitalist, affärsängel och delägare i Rapidus.
KRÖNIKA: En stor andel av skånska familjföretag köps upp av investerare som inte sällan är utländska. Håller skånskt näringsliv på att sälja bort sig helt och hållet? Det frågar sig Jan Dahlqvist.
Det pågår en tyst förändring av det svenska näringslivet. Dagens industri har kartlagt hur omkring 1 250 svenska familjeföretag sedan millennieskiftet köpts upp av serieförvärvare och investeringsbolag. Forskare varnar för vad som händer när det lokala ägandet successivt försvinner. Frågan borde diskuteras även i Skåne.
Jan Dahlqvist
Rapidus skriver regelbundet om välskötta skånska entreprenörs- och familjeföretag som får nya ägare. IT-bolag, industriföretag, konsulter och specialiserade nischbolag. Ofta ser kalkylen likadan ut: bra lönsamhet, stark lokal position och en ägare som står inför ett generationsskifte. För serieförvärvaren är det drömobjektet.
Problem när många säljer
En försäljning behöver inte vara något problem. En större ägare kan tillföra kapital, kompetens och internationella marknader. För entreprenören kan det vara den välförtjänta belöningen efter ett helt yrkesliv.
Problemet uppstår när väldigt många säljer och för få nya lokala ägare tar deras plats. För ett huvudkontor är mer än en adress. Där fattas besluten om investeringar, förvärv och rekryteringar. Där finns styrelsen, rådgivarna och ofta ägarnas kapital.
När ett bolag i Malmö, Lund eller Ängelholm säljs till en Stockholmsbaserad eller internationell koncern försvinner normalt inte jobben dagen efter. Men nästa investering kanske hamnar någon annanstans. Och nästa gång koncernen ska rationalisera väger företagets skånska historia sällan tungt i excelarket.
Det är skillnad på att ha företag i Skåne och att äga dem.
Men det finns en ännu viktigare fråga: Vad händer med pengarna efter försäljningen?
Återinvestera pengarna i Skåne
Om en entreprenör säljer sitt bolag för 200 miljoner och investerar 50 miljoner i nya skånska företag kan en exit tvärtom stärka regionen. Kapital, erfarenhet och nätverk återvinns i nästa generation företag.
Om bolaget däremot säljs, huvudkontoret så småningom flyttar och entreprenören placerar köpeskillingen på börsen har Skåne tappat både ägande och kapital.
Därför behöver Skåne inte färre företagsförsäljningar. Vi behöver fler skånska köpare, fler affärsänglar och fler entreprenörer som återinvesterar sina exitpengar här.
För kanske är den viktigaste frågan efter nästa stora skånska företagsaffär inte vad säljaren fick betalt, utan vem som äger Skåne efteråt.
Jan Dahlqvist är själv riskkapitalist, affärsängel och delägare i Rapidus.
