I veckan flockas tusentals besökare vid säsongens modemässor i Köpenhamn. I Sverige är det en industri som står inför stora utmaningar och som främst bärs upp av storstadsregionerna, bland annat Öresundsregionen.
Återigen förvandlas den danska huvudstaden till ett mecka för mode. Inköpare, press och fashionistas från världens alla hörn vallfärdar till Köpenhamn när den 64:e upplagan av Copenhagen International Fashion Fair (CIFF) drar i gång i morgon, tisdag. 1 200 varumärken ställer ut sina kollektioner för höst- och vintersäsongen 2025, och nära 18 000 besökare väntas under de tre dagarna som inköpsmässan pågår.
Samtidigt öppnar Mandatory CPH, en nystartad konkurrent till CIFF, upp dörrarna till en inköpsplattform med cirka hundra ledande skandinaviska och internationella dam- och herrvarumärken. Och i dag, måndag, går även startskottet för Copenhagen Fashion Week, som under veckan arrangerar flertalet välbesökta modevisningar.
I nästa vecka är det sedan dags för Fashion Week Trade i Stockholm, en inköpsmässa med cirka 700 varumärken och som under fem dagar lockar nära 4 000 besökare.
Rapidus tog därför ett snack med Svensk Handel Stil, en del av bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel, för att ta tempen på svensk modeindustri.
– Svensk modeindustri är en otroligt dynamisk bransch. Under perioden 2008 till 2022 ökade den svenska modebranschens omsättning från 123 till 188 miljarder kronor, vilket motsvarade en årlig tillväxttakt på 3 procent, säger Carl Reutercrona, kanslichef på Svensk Handel Stil.
Det är dock lägre än ekonomin som helhet, som i snitt växte med 4 procent per år under samma period. Coronapandemin slog hårt mot modebranschen. Mellan 2019 och 2020 sjönk omsättningen med 11 procent, vilket motsvarade 18 miljarder kronor.
– Modebranschen har uppvisat en rejäl återhämtning sedan pandemins låga nivåer, som framför allt berott på god tillväxt i partihandeln och e-handeln. Svenska modeföretag är duktiga på att anamma digitalisering och har genom den en stark koppling direkt till konsumenten, säger Carl Reutercrona.
I dag står e-handeln för två av fem nystartade företag i modebranschen. Enligt Svensk Handel Stil har den inhemska marknadens begränsade storlek resulterat i att många svenska modeföretag söker sig utanför landets gränser för att kunna växa.
Sedan 2016 har den svenska modebranschens export fördubblats. En bidragande orsak till exportens tillväxt är enligt Svensk Handel Stil att aktörer som Zalando har etablerat e-handelslager i Sverige som fungerar som nav för hela den nordiska marknaden.
Men trots att modeindustrin har stabil tillväxt står den inför stora utmaningar framöver och mycket tyder på att förutsättningarna för modebranschen kommer att förändras under kommande år. Carl Reutercrona nämner bland annat ny EU-lagstiftning.
Ny lagstiftning
– De kommande lagstiftningarna ingår i EU:s övergripande plan för klimatneutralitet The European Green Deal och syftar bland annat till att främja en mer hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi inom EU.
Några exempel på lagar som kommer att påverka modehandeln är lagen om tillbörlig aktsamhet i värdekedjan, ekodesign för hållbara produkter, miljöpåståenden, rätten att reparera samt kravet på digitala produktpass. Lagarna kommer att gälla för samtliga aktörer inom EU och utländska aktörer med försäljning inom EU:s gränser.
En annan stor utmaning är enligt Carl Reutercrona den orättvisa konkurrensen från jättar som Tema och Shein.
– De har en helt annan gräddfil där de inte uppfyller EU:s regler och krav, det är även förknippat med stora risker för de konsumenter som köper direkt från leverantören, säger han.
Martin Linderoth
