I december i år börjar den nya visselblåsarlagen gälla för bolag med mellan 50 och 250 anställda.
– Det är osäkert om lite mindre företag vet om det här, säger Lise-Lotte Argulander, expert arbetsrätt & arbetsmiljö hos Företagarna.
Från och med i somras måste stora bolag med fler än 250 anställda uppfylla kraven i den nya visselblåsarlagen, med det formella namnet “Lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden”. Lagen ska göra det säkrare, tryggare och enklare att rapportera om sådant som strider mot svensk rätt eller EU-rätt. Från december i år omfattas även de medelstora företagen av lagen.
– Jag tror att ganska många medelstora företag inte har uppmärksammat att lagstiftningen ställer krav på att de ska ha rutiner på plats senast i december i år, säger Lise-Lotte Argulander och pekar på att lagen kan innebära risker:
– Generellt tycker vi inte att lagstiftningen blev så bra formulerad. I vårt remissvar skrev vi att det bör finnas krav på att anställda i första hand ska vända sig internt i företagen. Nu finns inte det kravet, vilket kan leda till att företagshemligheter röjs. Det kan vara svårt för en arbetstagare att avgöra vad som är missförhållanden respektive företagshemligheter. Anställda riskerar att bli skadeståndsskyldiga enligt Lagen om företagshemligheter – det kanske inte alla känner till.
Visselblåsarlagen baseras på ett EU-direktiv och gäller all privat och offentlig verksamhet. Den innebär att anställda och även andra ska kunna larma om missförhållanden på en arbetsplats och skyddas mot repressalier. Arbetsgivare är skyldiga att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden för uppföljning. De ska utse särskilda personer eller enheter att hantera detta, oberoende och självständigt. På mindre bolag kan det vara exempelvis vd eller finanschef.
– Jag förstår varför man vill ha denna typ av lagstiftning. Men man kunde ha tänkt sig en lagstiftning som skyddar vissa extra känsliga områden, som vård, omsorg och skola. Samtidigt kan det finnas arbetstagare som vill skada och baktala företag, som visselblåser till media, vilket kan ge stora problem för företagen, säger Lise-Lotte Argulander.
Blir det kostsamt för bolagen att uppfylla lagen?
– Min bestämda uppfattning är att bolagen inte behöver köpa en särskild tjänst från ett externt företag. Många tjänster kan bli ganska dyra. Bolag uppfyller lagen genom att sätta upp policies och rutiner kopplade till dem. Arbetstagare har rätt att vara anonyma när de anmäler missförhållanden, säger Lise-Lotte Argulander.
Sten Lindgren, styrelseledamot och förbundssekreterare vid Småföretagarnas Riksförbund, gör en grov uppskattning av vad kostnaden kan bli för skånska företag:
– Det finns knappt 2.400 bolag med fler än 50 anställda i Skåne. Om det går åt ett par arbetsdagar till att upprätta policy och rutiner kan kostnaden skattas till totalt cirka 70 miljoner kronor. Företagen, i den mån de känner till kraven, ser nog detta enbart som ytterligare ett regelkrav i mängden, säger han.
Elisabet Ottosson
