Kort sagt: Äntligen lever vi i framtiden! En färsk rapport mäter hur snabbt digitaliseringen gick under coronapandemins första månader och konstaterar att näringslivet äntligen fick tummen ur nivetvad och tog tag i sina teknikskulder. På bara några månader skenade utvecklingen i en takt som motsvarade flera år. (Inte konstigt att mitt skägg plötsligt är så vitt.) Det är en miljö och tid som våra 34or dragit full nytta av och känner sig hemma i, kolla bara gänget här ovanför!
Av Niclas Lindstrand, Rapidus tidsresenär
Framtiden var bättre förr. Då hade den flygande bilar, världsfred, kapten Kirk och kolonier på Mars. Å andra sidan var framtiden också värre förr. 1984 blev inte alls året då Storebror styrde oss alla, det närmaste verkligheten kom Sanningsministeriet var när Hem och Skola tillsammans med Siewert Öholm försökte skapa moralpanik om hårdrock, men i själva verket bara gav oss långhåriga (och fjunskäggiga) inköpstips för nästa cykeltur till Discos Skivor i Skövde.
Medan Bill Gates fortfarande var mjukvarukung i stället för att smyga in mikrochips i covid-19-vaccin (inte skulle väl Bertil666 på Twitter ljuga?) uttryckte han att vi överskattar hur mycket som händer på fem år men underskattar hur mycket som händer på tio år. Men den gode (?) Bill underskattade själv hur mycket som kan hända på ett drygt halvår.
Konsultföretaget McKinsey, känt för att dyka upp på storföretag som ett säkert tecken på kommande uppsägningar, har publicerat en rapport om hur pandemin påverkade digitaliseringen av näringslivet. Om hur mycket snabbare den gick, samtidigt som mångas privatliv förvandlades till ett evighetslångt avsnitt av Anslagstavlan.
Mätt i hur stor andel av företagens produkter och tjänster som blev digitala kom McKinsey fram till att mellan december 2019 och juli 2020 tog den globala digitaliseringen av näringslivet ett kliv som annars skulle ha tagit sju år att åstadkomma. Och det var alltså redan över ett år sedan, ett år då pandemin bara varit över när det passar olika länders regeringspartier att komma med goda nyheter.
Som alla rapporter mäter McKinsey samma sak på en massa olika sätt. Men alla kurvor pekar på samma sak, att digitaliseringen blev en flodvåg oavsett om det gällde distansarbete, datasäkerhet eller kundkontakter. Skälen är många, men det viktigaste enligt de flesta företagen som deltog i undersökningen var att digitalisering av affärsidéer helt enkelt fick en högre prioritet när affärerna gapade lika tomma som min plånbok 1984 (efter att jag köpt alla de där häftiga plattorna som Siewert tipsat mig om).
Digitalt var alltså juli 2020 egentligen juli 2027 och nu befinner vi oss åtminstone i november 2028. (Och jag är kluven till att därmed ha snabbspolat förbi min 50-årsdag.) Tyvärr vågar inte ens McKinsey se in i framtiden mer än att för säkerhets skull fråga samma företag om de tror att utvecklingen vänder när pandemin är slut. Kort svar: Nix. Utvecklingar vänder inte, till förtret för alla papperstidningskoncerner som suttit och hoppats på att någon skulle smälla den där surrande internetflugan.
Inget av detta behöver vi berätta för årets upplaga av 34orna. De är en samling som gjort förändring och digitalisering till vardag (och som förmodligen varken hört talas om Siewert Öholm eller WASP). Och snart har vi avslöjat hela årets laguppställning!
