Kort sagt: Transparens, kunskap, tillväxt och innovation. Det är vad näringsliv och offentlig sektor går miste om på grund av bristen av öppna data. Med öppen data menar jag statlig eller privat information som alla kan komma åt, använda eller dela. Ett europeiskt index, OURdata, som jämför ländernas policyer för hantering av öppna data visar att Sverige kommer tvåa. Nerifrån.
Av Matilda Andersson, AI-student och Årets tech-tjej 2021
Nyttan av datadelning kan dyka upp där vi minst anar det. För två år sedan, efter att Quasimodos hemvist Notre Dame stod i lågor, fick en digital värld oväntat nytt värde. Det är fler än jag som, iklädda mantel, har klättrat både på insidan och utsidan av Notre Dame, i alla fall på den digitala versionen i Ubisofts spel “Assassin’s Creed Unity”. Men det är inte bara vi Assassin’s Creed-fans som förundrats över den detaljrika och levande återskapningen av katedralen. Staden Paris och Ubisoft inledde efter branden ett samarbete där Ubisofts utförliga 3D-kartläggning av katedralen fritt fick användas för att restaurera byggnaden till sin forna glans.
Fler kulturmärkta byggnader ska inte behöva brinna för att vinsterna med datadelning ska poängteras. Vill vi skapa det digitaliserade och smarta Sverige som vi redan skryter om att ha, då krävs strategisk användning av kombinerade datakällor. Vårt samhälle blir klokare och mer hållbart om analyser, mätvärden och fakta ligger till grund för de beslut som fattas inom näringsliv och offentlig sektor. Mer data möjliggör bättre beslut. För ökad tillgänglighet och användning av öppen information krävs prioritering, kunskapsspridning och resurser. Något vi enbart kan se ifall öppen data blir en prioriterad punkt på ledningsgruppernas mötesagendor.
Utöver ett datadrivet kunskapssamhälle är innovation och tillväxt positiva konsekvenser av öppna data. Kombinationen av offentlig data från statliga organisationer och icke affärskritisk data från näringslivet skapar en grogrund för nytänkande och skaparanda. Ifrån värdelösa datapunkter kan vi, med en gnutta idérikedom, se effektivisering, nya affärsidéer och samhällsutveckling växa fram.
Transportfordon som samlar in information om olika väglag skulle kunna varna andra bilister och meddela myndigheter, som kan vidta lämpliga åtgärder i god tid för att minimera olyckor och dödsfall. Nya digitala tjänster, mobila applikationer och webbtjänster inom en rad olika områden skulle kunna utvecklas – vilka tjänster (och begravda hundar) skulle se dagens ljus om återkommande dataredovisningar publicerades?
I januari 2022 träder en ny lag om öppna data i kraft. Den kräver att offentliga handlingar, realtidsdata samt värdefulla datamängder ska tillhandahållas i digitalt i maskinläsbart format. DIGG, myndigheten för digital förvaltning, ansvarar för Sveriges dataportal där statliga myndigheter, offentliga bolag och organisationer från näringslivet kan dela värdefull data. En guldgruva för de som vågar sig dit.
För att nå denna skatt; börja med en kartläggning och strukturering av intern verksamhetsdata – är inte det redan gjort så är det hög tid ändå! Undersök det öppna data-landskap som kan tänkas vara relevant, men var inte för kräsna. Jag tror aldrig Paris såg Ubisoft som en möjlig datadelningskompis för fem år sedan. Lägg därefter en strukturerad plan för hur – och vilken – information som kan internaliseras och vilken som kan distribueras. Använd er av datan och börja skörda lågt hängande frukter.
Slutligen: var nyfikna, kreativa och agera datadrivet. Först då kan vi på riktigt skryta om vårt smarta samhälle.
