Kort sagt: Det danska näringslivet har tagit sovmorgon inför valet den 5 juni. Skälet är att det går för bra. Det kan vara farligt för hela Öresundsregionen.
Av Keld Broksø, Rapidus Köpenhamnsredaktör
Framgångarna får näringslivets frågor att drunkna i de pågående valrörelserna inför valet till Folketinget den 5 juni och EU-parlamentet den 26 maj. Klockan tickar, valrörelserna är i full gång sedan länge trots att valet utlystes så sent som i tisdags. Men inte en enda av debatterna som slagit igenom i medierna har handlat om hur Danmark ska förbereda sig på en kommande lågkonjunktur. Toppcheferna är frånvarande i valdebatten trots stora frågor: Hur ska företagen klara arbetskraftsbehovet, internationell konkurrens, Brexit och skadlig nationalism?
Det stora problemet är att näringslivet inte är en het fråga just nu. Affärsvillkor och ramavtal ligger i botten på väljarnas listor över problem som ska lösas. Kontrasten mot tidigare val är stor. 2011 var ekonomin det största bekymret efter finanskrisen. Mellan 1974 och 1994, i nio val i följd, var ekonomin och arbetsmarknaden de viktigaste frågorna. Är de viktiga nu? Ja, även över sundet eftersom Sverige är tvåa efter Tyskland för dansk import och export.
Näringslivet behövs som kommunikatör till invånare, politiker och statsförvaltningen. Toppcheferna har ett särskilt ansvar för att näringslivets dagordning hörs i valrörelsen. Till exempel om klimatet, då näringslivet måste leda den nödvändiga klimatomställningen. Det kommer inte att hända om inte företagen tjänar pengar och statsfinanserna är i ordning. Men just nu stjäl hälsofrågor, sociala frågor, äldrefrågor, utbildning, pensioner och migration alla rubriker.
Sovmorgonen beror på att Danmark är i toppform enligt följande siffror från Danmarks Statistik:
- Det är sysselsättningsrekord bland löntagare och har varit det 44 månader i rad sedan valet till Folketinget 2015.
- Åtminstone sedan augusti 2017 har arbetslösheten sjunkit och är nu på den lägsta nivån sedan februari 2009. Arbetslösheten låg oförändrat på 3,7 procent under årets tre första månader.
- Exporten har gått bra sedan starten av 2019. I januari och februari var exporten 9,1 procent högre än samma månader i fjol, särskilt på grund av större export av läkemedel och delar till vindkraftverk.
- I februari ökade överskottet i handelsbalansen till 13,6 miljarder danska kronor, en ökning med 0,6 miljarder mot januari.
- Jämfört med de två första månaderna 2018 ökade överskottet i handelsbalansen med 5,5 miljarder danska kronor.
- Antalet bidragsberoende mellan 16 och 64 år sjönk med 24.000 personer mellan 2017 och 2018. I genomsnitt var 702.600 personer i den åldern bidragsberoende, den lägsta nivån på tolv år.
Kan då den nuvarande borgerliga regeringen med Venstre, Konservative och Liberal Alliance dansa tillbaka till ministerposterna? Nej, alla opinionsundersökningar pekar på en osäker majoritet i Folketinget med Socialdemokraternes Mette Frederiksen som trolig ny statsminister. Hon har lyckats undvika att tala om näringslivets villkor och bristen på arbetskraft. Mette Frederiksen fokuserar på frågor som villkoren för barn, diffrentierad pensionsålder och en stram invandringspolitik i linje med regeringens nuvarande stödparti, Dansk Folkeparti.
Näringslivets osynlighet är regeringens och toppchefernas fel. Det hjälper inte att Dansk Industri saknar chef sedan Karsten Dybvad blev vd för Danske Bank för ett halvår sedan. En tydlig röst har därför saknats. Danske Banks och Nordeas penningstvättsskandaler har knappast heller stärkt näringslivets position bland väljarna. Det behövs toppchefer i den offentliga debatten som säger att utvecklingen mot ett hållbart samhälle kräver tydliga ramar för att driva företag – och ansvarstagande partier som inte sätter utvecklingen på spel med en ny utgiftsfest i den offentliga välfärden.
