Kort sagt: Det senaste året har antalet skånska börsbolag med en kvinna på vd-posten halverats – från två till ett. Spelar det någon roll? Både ja och nej.
Av Erik Olausson, chefredaktör
När företagsledaren och slottsfrun Alexandra von Schwerin intervjuades i Rapidusbaren tidigare i höst om dold kvinnomakt passade Jan Wifstrand på att fråga publiken om bra exempel på kvinnor med toppexekutiv makt i det privata skånska näringslivet. Resultatet blev magert. De namn som kom fram var antingen kvinnor på mer strategiska styrelseposter eller toppar inom offentlig förvaltning.
Idétorkan är ingen slump. De exempel som faktiskt finns, som Bona Kemis vd Kerstin Lindell eller Flextrus toppchef Maud Rahm, arbetar alla utanför det strålkastarsken som en plats på börsgolvet ger.
I dag finns det över 80 skånska och danska bolag noterade på de svenska handelsplatserna. Sedan Zlatko Rither tog över vd-posten på CellaVision i januari från Yvonne Mårtensson och Sarah Fredriksson lämnade chefsstolen på Genovis i maj leds samtliga utom ett av män. Enda undantaget är First North-noterade forskningsbolaget Lidds, som i februari fick en ny vd i Monica Wallter.
Vilka konsekvenser får detta? Initialt inga alls. Även innan vd-bytena på Genovis och CellaVision utgjorde kvinnorna bara 25 promille av de skånska börscheferna. Att den siffran gått ner till 12 promille kommer knappast rubba jordens bana runt solen.
Några snabba ekonomiska effekter får det heller inte för bolagen själva. Forskningen på området går isär, i vissa studier märks en ökad lönsamhet för bolag med högre jämställdhet i toppen – mätt som andel kvinnliga styrelseledamöter. Andra studier finner inget sådant samband och i en undersökning från 2014 som branschorganisationen Företagarna genomförde bland 125.000 svenska aktiebolag har de som leds av en kvinnlig vd i genomsnitt en något lägre vinstmarginal. Men det handlar i vilket fall om relativt små skillnader.
För det skånska näringslivet i stort kan följderna bli desto allvarligare, inte minst på lite längre sikt. Börsbolag är av naturliga skäl mer bevakade än andra företag och för en affärspress som är akut medveten om gubbfaktorn i sin rapportering kommer kvinnliga vd-toppar som en skänk från ovan.
Det är därför ingen överdrift att säga att såväl Sarah Fredriksson som Yvonne Mårtensson i praktiken fungerat som dragplåster för nästa generation av kvinnliga chefsämnen i den skånska myllan. Chefsämnen som nu kanske väljer en helt annan bana.
En kvinna på 80 män, alltså. Frågan om varför det ser ut så här är laddad med politisk sprängkraft och har lika många svar som det finns debattörer. Men det är tydligt att mönstret grundläggs på ett tidigt stadium. Återkommande undersökningar bland Stockholmsbörsens bolag visar att vd:n i regel har en ingenjörs- eller ekonomiutbildning i botten. Vanligast är en examen från Handelshögskolan, KTH eller Chalmers, samtliga lärosäten med låg andel kvinnliga studenter.
I Skåne är situationen lite annorlunda eftersom en mycket större andel av de listade bolagen verkar inom life science, inte minst de som noterat sig under de senaste årens lämmeltåg. Ett stickprov visar att börscheferna här i högre utsträckning har en akademisk bakgrund inom medicin, biologi eller kemi.
Det ger visst hopp för framtiden, eftersom kvinnliga studenter numera dominerar på dessa utbildningar vilket på sikt borde jämna ut könsbalansen också på vd-posterna. Även bland ekonomstudenterna är kvinnorna i dag i knapp majoritet. Men ingenjörsutbildningarna är fortfarande löjligt snedfördelade. När jag pluggade till civilingenjör i början av 2000-talet var en tredjedel av klassen tjejer. Men jag hade tur, på dataingenjörsprogrammet var andelen tjejer några enstaka procent.
Digitaliseringskommissionens förslag att kvinnor som läser på högre IT-utbildningar ska få studieskulderna avskrivna möttes av hård kritik och rättmätiga krav på att motsvarande då borde gälla män på kvinnodominerade utbildningar. Likväl är det ett steg i rätt riktning, liksom Pink Programming, Geek Girl Meetup och andra initiativ för att öka intresset för teknisk utbildning bland unga kvinnor. Såväl för att säkerställa behovet av ingenjörer som att bättra på jämställdheten i den skånska börsfloran.
Man kan tycka vad man vill om kvotering och ägarmakt i det privata näringslivet. Men tolv promille är knappast någon rimlig måttstock för framtiden.