Kort sagt: I åratal har man på båda sidor Sundet suktat efter fler entreprenörer och uppstartsbolag. De goda nyheterna är att de dyker upp som aldrig förr. Inte bara som en skönmålad vision utan i verkliga tal. Nu gäller det att samla entusiasmen så den blir självförstärkande.
Av Keld Broksø, Köpenhamnsredaktör
För uppstartsbolaget Nordic Power Converters var det en stor grej när det i januari vann Danish Tech Challange. Utöver en kunglig handskakning med Kronprins Fredrik fick de en halv miljon danska kronor för vinsten i den fyra månader långa dusten med 21 andra danska och utländska entreprenörer. Deras transformator för LED-lampor är en femtedel så stor och kostar hälften så mycket som gängse teknik.
Nordic Power Converters ligger i framkanten för en trend, en hajp om du så vill, där uppstartsbolag och entreprenörer tar allt mer plats och får allt mer positiv uppmärksamhet. Ett exempel är det danska valet i juni, där entreprenörskap för första gången stormade fram som ett eget tema i dansk politik. Vid valet 2011 hade inte ett enda parti någon dedikerad politiker med ansvar för entreprenörskapsfrågor. I dag har tre etablerade partier i folketinget sådana poster: Socialdemokraterne, Radikale samt Venstre – som numera regerar i minoritet. Dessutom har alla partier utom Enhedslisten punkter om entreprenörskap i sina partiprogram.
Det finns goda skäl till det. Första halvåret 2011 startades det 12.000 nya bolag i Danmark, motsvarande period i år är siffran 13.000. Antalet konkurser per månad har samtidigt fallit från 450 till 300.
En av de stora källorna till nya uppstartsbolag är Danmarks tekniska universitet, DTU. Här har antalet avknoppningar vuxit explosionsartat. Under 2014 startade forskare och studenter vid DTU 51 nya bolag, jämfört med 19 nya bolag 2013.
Utöver att DTU arbetat aktivt för att underblåsa trenden med fler uppstartsbolag gynnas sektorn av större medieuppmärksamhet och inträdet av crowdfunding, som ger nya möjligheter till tidig finansiering.
Även i Sverige har den mediala bevakningen ökat ordentligt på senare år. I Stockholm, där merparten av riskkapitalet samlas, har Dagens Industri lanserat en sajt speciellt för bevakningen av teknikbolag, i konkurrens med en fristående sajt grundad av två tidigare DI-journalister. I Skåne har Rapidus länge följt fenomenet och vi kan konstatera att nya organisationer och mötesplatser poppat upp där entreprenörer kan mötas och byta idéer. Exempel på detta är Startup Studio Malmö, Øresund Startups och på det nationella planet Swedish Startup Space. Det är tydligt att optimismen och självförtroendet är större än på länge.
Denna trend är i viss mån självförstärkande. I bästa fall är vi på väg att utveckla en kultur som i exempelvis Silicon Valley, där man inspireras av och hjälper varandra. På DTU är exempelvis flera av de som startat nya bolag duktiga på att ge tillbaka genom att agera mentorer, gå med i rådgivningskommittéer eller gå in som affärsängel i nästa persons projekt. Därmed smittar inte bara entusiasmen, utan även kunskapen och erfarenheterna.
Kan vi göra mer? Ja. På DTU är innovation nu en del av läroplanen för alla studenter. Men varför bara där? Varför inte på alla universitet, gymnasier, ja till och med i grundskolan? Eller varför inte studiebesök till andra sidan Sundet? Det är inte dåligt att vara löntagare men kommer kanonidén bör steget från att vara löntagare till att bli entreprenör och realisera idén bli mindre skrämmande.
Som Rapidus tidigare noterat är utbytet mellan de skånska och själländska inkubatormiljöerna mycket begränsat. Det finns med andra ord en utmaning i att visa att entreprenörskap över Sundet fungerar. Det är ett av de verktyg som finns för att samla entusiasmen.
