Kort sagt: Strömmen med nya bolag till de olika börslistorna fortsätter. Risken är uppenbar att såväl företagen själva som den allmänhet som köper in sig i bolagen underskattar de utmaningar som väntar. God kommunikation löser en del, men man kan aldrig rädda en dålig idé.
Av Anders Haskel, gästskribent
Igår kunde Rapidus berätta om förhoppningsbolaget Idogens nyemissionsplaner och att företaget, som är baseras på Ideon i Lund, planerar en listning på Aktietorget i juni. I sig själv rymmer nyheten ingen som helst dramatik. Snarare har det blivit ett rutinärende att rapportera om nya bolag på väg mot notering på någon av de mindre aktielistorna. Idogen får i det här sammanhanget helt enkelt stå som symbol för hur enkelt det blivit att ordna riskkapital till företag i tidig fas.
Tack vare framför allt First North och Aktietorget i kombination med en ovanligt aktieintresserad och spekulativt lagd allmänhet kan Sverige ståta med Europas kanske bästa klimat för unga bolag att söka kapital och notering på den publika aktiemarknaden.
Det måste i det stora hela betraktas som positivt eftersom det förmodligen ger möjlighet för ett och annat företag som inte annars fått chansen att gå hela vägen från tidig forskning till kommersiellt framgångsrik produkt.
Vad den aktieintresserade allmänheten tyvärr inte tycks inse, eller fullt ut vilja se, är de enorma risker som är förknippade med bolag i tidig fas. Även om exempelvis en vetenskaplig upptäckt för att behandla cancer kan låta fantastiskt intressant är det extremt många hinder som ska passeras innan en färdig produkt finns ute på marknaden.
Att aktier på de mindre listorna dessutom inte är någon snabb väg till hög avkastning speglas av det faktum att nästan hälften av de cirka 125 aktier som är noterade på Aktietorget står på minus hittills i år. Bilden skiljer sig inte på något avgörande sätt om vi i stället tar en titt på First North.
Den svaga aktieutvecklingen för ett stort antal av de mindre noterade bolagen kan ses i ljuset av att året har inletts rekordstarkt på den ”riktiga” börsen. För den som försökt hitta en vinnare genom att kasta pil på börslistorna har helt enkelt lyckan varit betydligt större om det är listan över Stockholmsbörsens storbolag som utgjort piltavla än om det är smålistorna som siktet varit inställt på.
Strömmen av nya bolag som vänder sig till aktiemarknaden visar dock att få tycks bekymra sig över detta faktum. Och så länge börsyran fortsätter lär strömmen av nya bolag fortsätta. Det är först när börsen är inne i nästa stora nedgång som nyintroduktionsfloden ebbar ut. Det är också då som de riktigt stora utmaningarna uppstår för de bolag som redan är inne på listorna, inte minst när de måste ut och söka ytterligare kapital. Eller för att citera aktielegendaren Warren Buffett ”det är när tidvattnet står lågt som vi får se vem som badar naken”. Risken är stor att det finns betydligt fler nakenbadare på de små aktielistorna än vad de flesta av oss just nu inser.
Vad kan då bolagen göra för att göra sig mer beredda på de utmaningar som oundvikligen uppstår förr eller senare? Mitt svar är kommunikation, förutsatt naturligtvis att bolaget har en idé eller affärsmodell som överhuvudtaget har förutsättningar att fungera (vilket tyvärr långt ifrån alla har).
Det fungerar inte med formuleringar på hemsidan som är totalt obegripliga för den som valde bort biologin eller kanske satt i andra tankar på fysik- och kemilektionerna på gymnasiet. Både forskningsframsteg och bakslag måste kommuniceras på ett så objektivt och tydligt sätt som möjligt. Bolagen måste också vårda sina aktieägare på liknande sätt som företag vårdar sina kunder. Samma sak gäller i aktievärlden som i övriga affärslivet. Det är betydligt enklare att sälja mer till en nöjd befintlig aktieägare eller kund än till en ny.
Det är lätt att bli naiv och tro att en notering är lösningen på alla framtida problem. Så är det inte. Det finns ingen tidning som med automatik börjar rapportera om positiva nyheter. Däremot kan bakslagen få större rubriker.
