Med den planerade noteringen och garanterade listningsemissionen för Cantargia har riskkapitalbolaget LU Bio säkrat verksamheten i samtliga kvarvarande portföljbolag. Storägaren Lunds universitet menar att LU Bio därmed gjort sitt, men arbetar redan på en uppföljare av betydligt större format.
44 miljoner kronor hoppas Cantargia få in inför listningen på First North senare i vinter. Bolaget är majoritetsägt av LU Bio, vars tunga ägarskara i sin tur står för 18 av de 38 miljoner kronor som redan tecknats eller garanterats i listningsemissionen, uppger LU Bios styrelseordförande Lars H. Bruzelius för Rapidus.
Inräknat teckningsoptioner som faller ut under 2016 ska noteringen på First North tillföra Cantargia 99 miljoner kronor de närmaste åren. Det beräknas räcka för att ta Cantargia genom de första kliniska studierna för bolagets monoklonala antikroppar, som främst används för att identifiera och eliminera leukemistamceller.
Med noteringen av Cantargia lämnar LU Bio ifrån sig finansieringsansvaret för det sista kvarvarande innehavet. De senaste åren har portföljbolagen ProNoxis och MD Pharma lagts ned eller sålts tillbaka till grundarna medan Follicum listats på Aktietorget och Ximmunes vidare utveckling säkrats genom en licensaffär med indiska läkemedelstillverkaren Cadila Pharmaceuticals.
Vad som händer med LU Bio nu är inte spikat, men några nyinvesteringar finns inte pengar till de närmaste åren i alla fall, uppger Lars H. Bruzelius.
− Målet med både Follicum och Cantargia är att göra de första kliniska försöken och sedan sälja eller licensiera ut projekten till någon större spelare. Först då skulle LU Bio kunna få in pengar för nya satsningar, men det blir inte aktuellt förrän i slutet av 2016 för Follicum och slutet av 2017 för Cantargia, säger han.
Det har varit en skakig resa för LU Bio, som startades 2007 med cirka 75 miljoner i kassan. En granskning som Rapidus gjorde 2010 visade att riskkapitalbolaget gjorde av med lika mycket i personalkostnader som det investerade. 2012 tvingades LU Bio till en nystart och omfinansiering efter att Lunds universitet hotat med att likvidera verksamheten. Ändå är Lars H. Bruzelius och universitetets innovationsdirektör Linus Wiebe rörande överens om att det behövs något liknande LU Bio, fast med mycket större muskler.
− Behovet kvarstår, även om jag inte tror på någon fortsättning av LU Bio i den form det har i dag. Det är viktigt med tillräckligt kapital att investera. LU Bio har totalt tagit in i storleksordningen 100 miljoner kronor, men det behövs uppemot en miljard, säger Linus Wiebe till Rapidus.
Han menar att vägen framåt är att kombinera statligt och privat riskkapital, med fokus på investeringar i spannet 5-25 miljoner kronor per portföljbolag. Arbetet med att skapa en sådan aktör pågår nu inom det nationella Vinnovaprogrammet Swelife, tidigare kallat strategiskt innovationsområde folksjukdomar, som leds av Medicon Valley Alliance tidigare vice-vd Peter Nordström. Strax innan årsskiftet beviljade Vinnova 760.000 kronor för att titta närmare på hur tillgången på riskvilligt kapital till life science-investeringar kan öka i Sverige. För arbetet står Lars H. Bruzelius och Jonas Gallon, i dag vd för Innovator Skåne.
− Under våren ska vi sondera terrängen och se vad som är realistiskt, säger Linus Wiebe.
Erik Olausson
