Kort sagt: Det är hög tid att skrota det 150 år gamla stödet till den danska minoritetsbefolkningen i norra Tyskland. Den får över en halv miljard kronor årligen, utan att det tillför något väsentligt till en ny storregion kring Fehmarn. Jämförelsevis får 20.000 danskar i Skåne inte ett dugg. Investera istället pengarna i tillväxt — då kan nästa upplaga av Fehmarn Belt Days få ett långt mer matnyttigt innehåll.
Av Keld Broksø, Köpenhamnsredaktör
Morgonen den 18 april 1864 stod det ödesdigra slaget vid Dybbøl, där danska armén led ett nederlag till Tyskland som ledde till att man tvingades efterlämna en minoritetsbefolkning i den del av Nordtyskland som i dag kallas Sydslesvig.
Minoriteten uppgår till cirka 50.000. De kallas dansksinnade, men är i första hand tyska statsmedborgare. I dag får de danska stödmedel till bland annat kultur, undervisning, kyrkor, föreningar, friskvård och pension för att hålla intresset för det danska vid liv. Totalt handlar det om över 560 miljoner danska kronor om året.
I Skåne finns nu över 20.000 danskar. En del prognoser har förutspått en framtida tillväxt till just 50.000. Dessa får inte en endaste dansk skattekrona. Men detta missförhållande mellan danska minoriteter i grannländerna var inte en programpunkt under Fehmarn Belt Days i Köpenhamn förra veckan.
Det så kallade String-samarbetet presenterade annars många bra punkter. Den nyligen avgångna ordföranden för String, dansktalande Anke Spoorendonk (till vardags Europa-, kultur- och justitieminister i tyska delstaten Schleswig-Holstein), har i en tidigare intervju med Rapidus kallat det att blanda päron och bananer att jämföra ekonomiskt stöd till de båda minoriteterna i Skåne respektive Sydslesvig.
Och det är klart, att det från minoritetens sida med näbbar och klor hålls fast i det dyra särintresset i Tyskland, när det nu är andra (danska skattebetalare) som står för notan.
Ett besök i den välmående staden Flensburg lämnar emellertid inget tvivel om att danska kulturyttringar är något invånarna skulle ha råd att betala själva. Inte minst bidrar omsättningen från burkölsturister från Sverige och just Danmark till detta.
Minoritetsstödet är uppenbarligen en mycket känslig fråga, men allt eftersom globaliseringen pågår skulle den gott kunna debatteras, även på Fehmarn Belt Days.
Tänk om man kunde frigöra en halv miljard danska kronor och verkligen sätta handling bakom de vackra ord vi tvingas lyssna på i regionfrågorna. Det är ingen tvekan om att String-samarbetets visioner om en tillväxtregion på 8,4 miljoner människor i Öresundsregionen och Danmark/Nordtyskland är helt rätt. Men de tre dagar långa Fehmarn Belt Days i Köpenhamn präglades av alltför mycket önsketänkande och mysprat.
Den nya storregionen är business, först och främst. Utan business kan vi glömma programpunkter som ungdomsparlament, forskningsamarbeten, kortfilmstävlingar med mera.
Vad ska vi då använda en halv miljard till?
Från dansk horisont är det just Danmark som binder samman Sverige och Tyskland. De danska minoriteterna är ett kitt som kan bidra till att hålla ihop en storregion. För Danmark är både Tyskland och Sverige stora handelspartners.
Men varför inte inrätta ett speciellt exportstöd så att expansion till just Öresundsregionen och Nordtyskland belönas. Investeringar från tillväxtfonder och andra halvoffentliga satsningar i uppstartsbolag måste också få nya möjligheter att fungera tvärs över gränserna.
Vi ska heller inte se detta som direkt näringslivsstöd, utan som investeringar för att accelerera en ny storregion som verkligen kunde sätta oss på världskartan.
Den Köpenhamnsdeklaration som politikerna lanserade på Fehmarn Belt Days har goda intentioner, men är inte tillräckligt konkret. Deklarationen stöttar ny infrastruktur och efterfrågar handling. Avgående ordförande för Region Skåne, Pia Kinhult, har emellertid helt rätt när hon efterfrågar en bättre tillväxtplan.
Det är bråttom att bli konkret. Vi ska vara klara tills tunneln till Tyskland invigs 2021 och det gäller att inte upprepa missbedömningen från Öresund där lösningen av flera tunga gränshinder fortfarande inte är helt på plats.
Köpenhamn övertog på Fehmarn Belt Days också ordförandeskapet för String, då Anke Spoorendonk gav stafettpinnen till Henrik Appel från Köpenhamns kommunstyrelse.
Bara utsikterna att vi kan få ner restiden till 2,5 timmar mellan Köpenhamn och Hamburg kommer att stärka näringslivet och turismen. Henrik Appel säger sig prioritera kultur, utbildning, kamp mot gränshinder samt just stöd av näringslivs- och forskningsnätverk. Men vi vet från Öresundsregionens unga år att ord inte är nog.
Lyckligtvis finns det en halv miljard extra att göra gott med, om nu Henrik Apppel törs röra den.
Klik her for at se dansk version af artikeln
