I april blev Storbritannien det 17:e partnerlandet i det som hittills varit en helt europeisk angelägenhet. Nu diskuterar ESS med Indien och Kina som potentiellt nya partner — medan det redan finns ett färdigt samförståndsavtal med Japan att skriva på.
ESS följer därmed efter forskningsanläggningen Cern i Geneve som nyligen öppnade möjligheten för utomeuropeiska länder att bli medlemmar på en lite lägre nivå, så kallade associated members. Första sökanden där är Brasilien.
Det som lockar de asiatiska jättarna till ESS är främst kompetensen i hur man bygger och driver en anläggning av den kalibern, menar föreståndaren Colin Carlile.
— I vissa fall funderar de på att själva bygga något liknande. Indiens befintliga neutronforskningsanläggningar är inte av samma typ som ESS, men planer finns på att bygga en sådan med effekten en megawatt, säger han.
I utbyte skulle nya medlemsländer ge mer resurser till anläggningen i Lund, som i 2008 års priser beräknas kosta 1,5 miljarder euro att bygga och 103 miljoner euro om året att driva.
— Det är inte säkert det blir något. Men som det verkar just nu kommer ESS ha åtminstone ett asiatiskt land som partner när anläggningen drar igång, säger Colin Carlile till Rapidus.
Parallellt forsätter bearbetningen av Europas forskningsnationer. Samtal pågår i dag med Belgien, Portugal, Finland, Slovakien och Slovenien.
Neutronforskningsanläggningen ESS beräknas öppna 2020.
Erik Olausson
