Tillväxt skapar förutsättningar för välfärd. Fler arbetade timmar ger bättre förutsättningar för välfärd. Skattefinansierat arbete är bättre än bidragsberoende. Icke skattefinansierat arbete ger självklart dubbel effekt. Detta sagt av Malmös s-kommunalråd Ilmar Reepalu när kommunfullmäktige över partigränserna fattade beslut om handlingsprogrammet Välfärd för alla.
Uttalandet är insiktsfullt och symboliserar den totala kursändring som håller på att ske inom Malmös socialdemokrati. Bara för att nämna några exempel talar man nu plötsligt om att underlätta småföretagsamhet, att utveckla hushållsnära tjänster, att motprestation krävs för socialbidrag, att det finns skyldigheter och inte bara rättigheter, att gemensamma regler med konsekvenser och sanktioner ska finnas i Malmös skolor och att en fjärde polishögskola bör förläggas i Rosengård.
Svårigheterna för Reepalu att genomdriva dessa omvälvande förändringar har varit uppenbara, det är ju trots allt många års politik att göra upp med. Icke desto mindre ska Reepalu ha beröm för att han trotsat de tillväxtfientliga krafterna på vänsterkanten. Förhoppningarna var därför stora när Reepalu packade väskan och reste till den socialdemokratiska tillväxtkongressen förra helgen. Dessvärre verkar det i efterhand som om det som varit svårt på hemmaplan är stört omöjligt på bortaplan.
Det har förvisso skett en viss tillnyktring inom socialdemokratin när det gäller kopplingen mellan tillväxt och välfärd. Att välfärden faktiskt måste tjänas in, innan den kan fördelas. Men tillväxt är inte något man bara kan prata fram, det måste också finnas politisk kraft bakom orden. Det handlar om att sporra enskilda att ta initiativ, utbilda sig, arbeta vitt, starta företag och ta ett ökat ansvar för sin försörjning.
Att arbete finns visar den växande andelen svartjobb. För att svarta jobb ska göras vita krävs det ett nytt synsätt. Ett viktigt förslag är just skattelättnader för hushållsnära tjänster. Varför inte införa ett ROT-avdrag i hemmet? För vad är egentligen bäst; att vi subventionerar arbete genom skattelättnader, eller att vi subventionerar arbetslöshet genom bidrag?
Jag tror och hoppas inte att Ilmar Reepalus plötsliga insikt beror på någon omvändelse under galgen. Snarare är det nog så att han efter tio år som lokal regeringschef, och betydligt fler år i malmöpolitiken, nu påbörjat sitt politiska testamente. Det är bara beklagligt att socialdemokratin inte förmår leverera centralt vad man utlovar lokalt.
Thorbjörn Lindhqvist
Kommunstyrelsens vice ordförande (m)
thorbjorn.lindhqvist@malmo.se