Näringslivsenheten inom Region Skåne kritiseras på flera punkter i en granskning som konsultföretaget Grufman Reje utfört på uppdrag av regionens revisorer. Arbetet med det regionala tillväxtavtalet har till exempel visat på brister i stringens och struktur.
Utredarna har intervjuat ett 30-tal företrädare för kommuner, näringsliv och organisationer som arbetar med liknande frågor som Näringslivsenheten. De allra flesta är positiva till Region Skånes initiativ på området, eftersom det skapat mötesplatser för erfarenhetsutbyte. Samtidigt har de tillfrågade saknat starka initiativ och riktning i arbetet.
Kritiken gäller bland annat en rörig organisation, där man inte vet vem som ansvarar för vad och hur ansvarsfördelningen mellan Näringslivsenheten och Regionala utvecklingsstaben ser ut. Sämst tycks kontakten vara med kommunerna, något utredarna tror bottnar i missnöje med arbetet kring tillväxtavtalet. Det byggdes upp förväntningar som sedan inte kunnat infrias.
I rapporten framförs också oro för att Skåne är en svagare part i Öresundsarbetet. Flera intervjuade efterlyser resultat från de olika samarbetsprojekt som dragits i gång. Utredarna konstaterar dessutom att Copenhagen Capacity har dåliga kunskaper om Näringslivsenheten och dess organisation.
Rolf Tufvesson, ansvarigt regionråd (kd), instämmer delvis i kritiken. För att förtydliga organisationen har Näringslivsenheten delats i två avdelningar med ansvar för investeringsfrämjande åtgärder respektive näringslivsutveckling och tillväxt. I Öresundsarbetet behövs en tuffare skånsk organisation med mer personal och resurser för att matcha Copenhagen Capacity.