Av Jan Wifstrand
Lönar det sig att skjuta till offentliga medel för att försöka skapa tillväxt och jobb?
Få har lyckats besvara frågan med ett klart och tydligt ja. Mängder av så kallade satsningar har mera handlat om att rädda verksamheter som haft svag bärkraft för framtiden. Massor av stöd tvingas fram politiskt för att artificiellt ersätta något som dött.
Men i Stockholm, i näringsdepartementets brevkorg, ligger ett dokument och samlar damm, trots att det kanske är det mest intressanta som skrivits på området. För innehållet svarar det föga kända CAFO, Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning vid Växjö Universitet. Få har läst det, ingen tycks ha uppfattat kraften i budskapet.
Forskaren Lennart Delander har, såvitt Rapidus vet, bara börjat sin studie, men det bådar gott. Han har kort och gott gjort en samhällsekonomisk analys av 417 projekt som stöttats av Kunskapsbron i Lund, som drivs av Teknopol. Stödet innefattar både pengar och kompetens, här är det pengarna som granskats. Analysen har försiktigt översatts till att gälla samtliga 2.131 små företagsprojekt som Kunskapsbron satsat på till och med juni 2000.
Den offensiva slutsatsen, efter ganska försiktiga schablonberäkningar, är att samhället är en vinnare till och med på bara ett års sikt!
Här är inte platsen för långa sifferuppställningar, men modellen bygger på att man bedömer att i varje projekt räddas eller skapas 0,2 jobb. Detta grundar sig helt på verkliga siffror i det underliggande materialet. Och enligt CAFO är denna beräkning försiktig.
Därefter ställs bidraget till BNP upp på intäktssidan, alltså löner, arbetsgivaravgifter, skatter. På kostnadssidan såklart värdet av förbrukade resurser, alltså det som satsats av företagen, staten och regionerna. Och kalkylen slutar på plus, både samhällsekonomiskt och, i en särskild beräkning, rent offentligfinansiellt.
CAFO fortsätter med sin bevisföring genom att också göra en kalkyl för effekten på tre år, där samhällets vinst såklart blir väsentligt större.
Rapidus har tre synpunkter efter att ha tagit del av denna förstudie:
1) Representanter för departement och regering måste ta kalkylerna på yttersta allvar och försöka dra slutsatser för näringspolitiken, om man tror att analysmodellen håller. Inte bara i Stockholm, också i Köpenhamn.
2) Oavsett om någon veteran inom nationalekonomin lyckas hitta svagheter i analysmodellen är en sak klar: Det lilla initiativet i näringslivet, det lilla företagets bidrag i en större utveckling, får aldrig den stora uppmärksamheten i politik, näringsliv med mera. Det behövs ett nytt perspektiv, helt enkelt.
3) Studien är högintressant för en rad aktörer i Öresundsregionen, till exempel innovationsmiljöer som Teknologisk Innovation med flera i Köpenhamnsområdet, för Malmö stad, som frenetiskt försöker bygga en ny näringslivsstruktur, ja, för i stort sett alla som sysslar med att stötta nyföretagandet. Här finns argument.
Fotnot: Kunskapsbron är ett projekt som drivs sedan flera år tillbaka av Teknopol i Lund. Bakom projektet står följande samarbetspartners: Teknikbrostiftelsen i Lund, Lunds Universitet/Lunds Tekniska Högskola, Sveriges Lantbruksuniversitet, Växjö Universitet och högskolorna i Halmstad, Kalmar, Kristianstad, Malmö och Karlskrona/Ronneby.
Syftet är att knyta ihop kompetens vid universitet och högskolor med små och medelstora företag, för att utveckla idéer och skapa tillväxt och nya jobb.