Forskningsminister Thomas Östros förslag förra veckan, att ändra äganderätten till forskningsresultat inom den akademiska världen, får fullt stöd från Lunds universitet.
Forskarens ensamrätt till forskningsresultaten, det så kallade lärarundantaget, bör avskaffas för att bland annat stärka universitet och högskolors ekonomiska incitament att arbeta med kommersialisering av forskningsresultat, anser ledningen för Lunds universitet. Fortfarande ska den största ekonomiska vinsten av en lyckad avknoppning gå till forskaren, men över en viss nivå föreslås universiteten också få del av avkastningen. Modellen är hämtad från universitetet i Oxford.
För att kunna öka kommersialiseringstakten vill Lunds universitet att de statliga medlen höjs med motsvarande två procent av de nuvarande forskningsanslagen. Pengarna behövs för att bygga upp en organisation kring kommersialiseringsfrågor och ett tech transfer-kontor. Dessutom vill man ha ett engångsbelopp på 30 miljoner till universitetets holdingbolag för fortsatta investeringar.
Åsikterna förs fram i en skrivelse till näringsdepartementet och är ett remissvar på ett förslag från Vinnova, Verket för Innovationssystem, kring förbättrad kommersialisering och ökad avkastning i tillväxt på forskningsinvesteringar vid högskolor. Vinnova är dock kritiska till att avskaffa lärarundantaget.
Lunds universitet vill också renodla det offentliga innovationssystemet, både lokalt och nationellt. Bland annat föreslås att Teknikbrostiftelserna i framtiden får en mer renodlad roll som finansiärer i tidiga skeden.
Det huvudsakliga ansvaret för att arbeta med processerna med kommersialisering av forskning skall ligga på universitetet heter det i skrivelsen, som är undertecknad av prorektor Ann Numhauser-Henning.
Forskningsminister Thomas Östros förslag förra veckan, att ändra äganderätten till forskningsresultat inom den akademiska världen, får fullt stöd från Lunds universitet.
Forskarens ensamrätt till forskningsresultaten, det så kallade lärarundantaget, bör avskaffas för att bland annat stärka universitet och högskolors ekonomiska incitament att arbeta med kommersialisering av forskningsresultat, anser ledningen för Lunds universitet. Fortfarande ska den största ekonomiska vinsten av en lyckad avknoppning gå till forskaren, men över en viss nivå föreslås universiteten också få del av avkastningen. Modellen är hämtad från universitetet i Oxford.
För att kunna öka kommersialiseringstakten vill Lunds universitet att de statliga medlen höjs med motsvarande två procent av de nuvarande forskningsanslagen. Pengarna behövs för att bygga upp en organisation kring kommersialiseringsfrågor och ett tech transfer-kontor. Dessutom vill man ha ett engångsbelopp på 30 miljoner till universitetets holdingbolag för fortsatta investeringar.
Åsikterna förs fram i en skrivelse till näringsdepartementet och är ett remissvar på ett förslag från Vinnova, Verket för Innovationssystem, kring förbättrad kommersialisering och ökad avkastning i tillväxt på forskningsinvesteringar vid högskolor. Vinnova är dock kritiska till att avskaffa lärarundantaget.
Lunds universitet vill också renodla det offentliga innovationssystemet, både lokalt och nationellt. Bland annat föreslås att Teknikbrostiftelserna i framtiden får en mer renodlad roll som finansiärer i tidiga skeden.
Det huvudsakliga ansvaret för att arbeta med processerna med kommersialisering av forskning skall ligga på universitetet heter det i skrivelsen, som är undertecknad av prorektor Ann Numhauser-Henning.
Läs hela artikeln med en prenumeration på Rapidus
575 kr per månad
Debiteras årsvis 6 900 kr
Har du redan ett konto? Logga in
- Tidiga affärsnyheter om bolagen i Skåne och Öresundsregionen
- Full tillgång till hela artikelarkivet
- Inbjudningar till våra nätverksträffar
- 2 personliga användarkonton ingår
