Ett gångbart varumärke och bra geografiskt läge. Men så mycket mer nytta än så har inte teknikbolagen av Ideon och dess infrastruktur, visar en magisteruppsats från Lunds universitet där forskningsparkens stöd sågas av hyresgästerna.
Civilekonomerna Anna Tunberg och Rebecca Lindberg har i sin undersökning tittat närmare på hur Ideons onoterade teknikbolag finansierat sina fem första verksamhetsår. Bland de 61 bolag som ingår i studien finns allt från småspelare som Cognimatics och Novosense till mer välväxta bolag som Sol Voltaics, Scalado och AnoxKaldnes. 38 av dem svarade på frågorna.
Resultatet är ingen rolig läsning för Ideonledningen. När bolagen fick ange vilken nytta de haft av forskningsparkens stödfunktioner för att exempelvis hitta kunder, få kontakt med investerare och underlätta kommersialiseringsprocessen graderades betydelsen av Ideons insats överlag som 1 eller 2 av 5 möjliga. Minst nytta av att sitta i forskningsparken har bolag som finansieras med riskkapital.
— Det förvånade oss att de har så liten nytta av Ideons assistans eftersom en av poängerna med en forskningspark är att få hjälp med till exempel kontakter med finansiärer. Främst var det den geografiska närheten till universitetet som bolagen hade nytta av, säger Rebecca Lindberg.
Ideons vd Hans Möller påpekar dock att hjälp med att exempelvis nå ut till kunder och finansiärer är något som i första hand erbjuds inkubatorföretagen. Det som står till buds för Ideons övriga hyresgäster är bland annat frukostmöten och andra frivilliga mingeltillfällen.
— Vi försöker appellera till bolagen och har högt deltagarantal, men det är kanske något där vi behöver justera, säger Hans Möller till Rapidus.
Anna Tunbergs och Rebecca Lindbergs studie visar också att egna besparingar är det vanligaste sättet för entreprenörerna på Ideon att finansiera bolagsstarten, med bidragsfinansiering som tvåa. Först på tredje plats kommer riskkapital från privatpersoner eller riskkapitalbolag och totalt är det mindre än hälften av de tillfrågade bolagen som alls använt denna finansieringsform under första fem åren. Det var ändå en större andel än Tunberg och Lindberg väntat sig.
— Vår hypotes var att fler skulle använda sig av skuldfinansiering. Riskkapital är en dyr finansieringsform i betydelsen att ägaren förlorar kontroll över bolaget, säger Anna Tunberg.
Erik Olausson