Näringslivets önskelista inför valet

Rapidus har bett tongivande personer i skånskt näringsliv ange sina önskemål till lokala och regionala politiker inför valet. Här är de skånska tungviktarnas önskelista till regionens politiker.

Rapidus inleder här en sommarserie inför valet i september. Först ger vi röst åt näringslivet och under kommande veckor intervjuar vi de ledande politikerna i Region Skåne samt i kommunerna Malmö, Lund och Helsingborg.

Några av de tillfrågade svarar kortfattat eller svepande. Doxas Greg Dingizian skriver exempelvis i ett kort svar att han ”är genuint besviken på alla politiker och all politik” och därför inte tänker rösta alls. Andra svarar mer ingående kring ett antal ämnen med betydelse för det regionens företag framöver.

Företrädare för näringslivet och dess organisationer är inte helt sällan öppet kritiska till hur lokala makthavare sköter sitt uppdrag, som till exempel när Dan Olofsson på ett Rapidus-event nyligen totalsågade Malmös kommunledning. Det görs också regelbundna rankningar av företagsklimatet i landets kommuner vilket ger upphov till kritiska frågor och artiklar.

Men trots att frågan den här gången uttryckligen gällde det lokala och regionala perspektivet är det noterbart hur mycket i svaren som rör sådant som primärt beslutas på riksplanet. Är det kanske trots allt så att näringslivet självt egentligen inser att dess förutsättningar i mycket högre utsträckning bestäms i Stockholm än ute i regioner och kommuner?

Med allt detta i åtanke – här följer utan inbördes rangordning det skånska näringslivets önskelista inför valet 2026.

Slopa elprisområdena och säkra elförsörjningen

Stabil tillgång till konkurrenskraftigt prissatt el är en avgörande tillväxtfråga för skånska företag.

”Osäkerhet kring elkapacitet och leveransförmåga riskerar att bromsa investeringar mer än något annat” skriver till exempel Ulrika Hallengren, vd på Wihlborgs.

Flera affärsledare går till storms mot elprisområdena som de upplever som orättvisa.

”Låt Sydsverige få samma elpriser som Norrland annars riskerar många sydsvenska företag bli utkonkurrerande” skriver till exempel Per Bertland, ordförande för Beijer Ref.

”Det ska vara högsta prioritet att få bort el-områdena som aldrig borde ha införts samtidigt som elproduktionen i södra Sverige lades ner” menar Carolina Faxe, vd på Tictac Learn.

De vill också se förbättrad kapacitet både vad gäller produktion och överföring.

”Skåne behöver mer lokal energiproduktion, snabbare tillståndsprocesser och ett förstärkt elnät”, tycker Ulrika Hallengren.

”Ge klara direktiv till Svenska Kraftnät att bygga ut stamnätet med fokus på svenska behov. Ställ kunderna i centrum, såväl företag som privatkonsument” föreslår Sven Kristensson, vd på Nederman

”Snabba på kärnkraftsutbyggnaden” är Dan Olofssons bud.

Mer fokus på yrkesutbildningar och matchning mot företagens behov

Skåne hävdar sig väl när det gäller högre akademisk utbildning och högutbildad kompetens.

”Skånes styrka ligger i kombinationen av universitet, forskning, internationellt näringsliv och tillgången på unga människor” skriver exempelvis Ulrika Hallengren och understryker samtidigt att ”tillgången till internationell kompetens helt central för regionens konkurrenskraft”.

Detsamma gör Ulrika Ringdahl, vd på Smile:

”Skåne behöver stärka kopplingen mellan akademi, sjukvård och näringsliv för att fler forskningsresultat ska bli växande bolag och jobb. Detta kräver internationell kompetens och därför processer för talangattraktion.”

Men framförallt behöver yrkesutbildningarna stärkas och byggas ut, med tydligare koppling till företagens behov av arbetskraft, anser flera av respondenterna.

”Vi bör låta oss inspireras av Danmark där universiteten minskar på utbudet av utbildningar och i stället satsar på kvalitetshöjningar. Det viktiga för samhället är att utbilda för arbetslivet, alla behöver inte bli akademiker” skriver Carolina Faxe.

”Universitetsutbildningar som inte leder till jobb skadligt för ungdomarna” menar Dan Olofsson.

Snabbare beslutsprocesser och mer investeringar i infrastruktur

Näringslivet är frustrerat av uteblivna eller för klena satsningar på skånsk infrastruktur, och av sega beslutsprocesser ”där samhällsnyttan får stå tillbaka för särintressen” som Sven Kristensson uttrycker det.

Investeringarna behövs inte enbart för skåningarnas skull, vilket flera är inne på.

”Skånes infrastruktur är oerhört viktig för hela Sverige. Det är genom Öresundsförbindelsen, E6 och hamnarna i Malmö, Trelleborg och Helsingborg som stor del av Sveriges utrikeshandel går. Det måste både företagare och politiker i södra Sverige bli bättre på att få fram till beslutsfattarna i Stockholm” skriver till exempel Carolina Faxe.

Ulrika Hallengren efterlyser en ”gemensam och offensiv målbild för regionens utveckling” från skånsk sida.

Samtidigt upplevs den nationella resursfördelningen som orättvis.

”Skåne och Stockholm har ungefär lika stora trafikvolymer, omkring 12 procent av Sveriges totala. Samtidigt går en betydligt mindre andel av de planerade infrastruktursatsningarna till Skåne jämfört med Stockholm” påpekar Kerstin Lindell och föreslår att intäkter från Öresundsbron används för att utveckla Malmö centralstation.

”Kunde man bygga tunnel i Malmö när dåvarande statsministern var boende där, så kan man fixa långsiktigt hållbara lösningar nu” menar Sven Kristensson.

Tidigare och modigare samarbete med innovativa bolag och startups

Inte minst offentlig sektor måste i högre utsträckning våga testa nya, innovativa lösningar och samarbete med startups.

Ulrika Ringdahl efterlyser långsiktighet och att politiken ser innovation som en strategisk investering. ”Sverige har historiskt varit tidigt ute med att testa nya lösningar – den förmågan behöver stärkas igen för att vi ska vara internationellt konkurrenskraftiga” anser hon.

Tomas de Souza, vd på Minc, menar att ”Malmö har unika förutsättningar att bli en av de ledande innovationsstäderna i Norden”, men det kräver att ”etablerade verksamheter står först i ledet att testa nya innovationer”.

Långsiktiga och förutsägbara spelregler

Generellt är långsiktighet och förutsägbarhet från poltikens sida närmast ett stående önskemål från näringslivet, oavsett vilken sektor eller bransch det gäller. De skånska företrädarna är inget undantag.

”Politiken skall ge inriktning och tydliga spelregler” menar Sven Kristensson, samtidigt som han varnar för alltför mycket detaljstyrning och ”överimplementering av EUs aldrig sinande ström av direktiv”.

Carolina Faxe pekar på att den skånska bruttoregionalprodukten ligger under riksgenomsnittet och menar att ”den nationella politiken måste stimulera investeringar vilket sker när spelreglerna är fasta och förutsägbara”.

Ulrika Hallengren menar att uthållighet är särskilt viktigt inom infrastruktur, energi och stadsutveckling och efterlyser ”mod att fatta långsiktiga beslut som ofta inte ger resultat inom en mandatperiod”.

Samtidigt, skriver hon, ”krävs bättre samordning över kommun- och nationsgränser i en region där arbetsmarknad och flöden i praktiken redan är gränsöverskridande.”

Högre självförsörjningsgrad

Näringslivsföreträdarna oroas av en alltför låg grad av självförsörjning, inte minst i de skånska storstadskommunerna, och vill se ett ökat fokus på frågan.

”Tyvärr har den skånska attraktionskraften minskat i förhållande till Stockholm och det känns som många söker sig dit. Att behålla kompetensen kräver attraktiva arbetsplatser, bra skolor, bra bostadsområden och positivism. Känns som framförallt Malmö är i en medialt ond cirkel beträffande det sistnämnda” menar exempelvis Per Bertland.

Carolina Faxe sammanfattar: ”I Skåne behöver vi politiker som prioriterar att fler ska komma i arbete och att graden av egenförsörjning ökar rejält. Därför måste företagandet uppmuntras och stimuleras.”