Kort sagt: De stora licensaffärerna duggar allt tätare för skånska och danska life science-bolag. Går allt som det ska kommer mer än 65 miljarder kronor pumpas tillbaka till regionens läkemedelsföretag de närmaste decennierna. Och det är bara utifrån de avtal som hittills presenterats.
Av Erik Olausson, chefredaktör
”Life Science, dead business?” var rubriken när Rapidus hösten 2012 ordnade ”Efter jobbet”-möte om branschens framtid i regionen. Då var motvinden bitande. AstraZeneca hade lagt ned i Lund och Becton Dickinson avvecklat sin verksamhet i Helsingborg medan bland andra Active Biotech och BioInvent gjort stora personalneddragningar.
Men ljuspunkter syntes ändå vid horisonten, inte minst på danska sidan. Några månader tidigare hade börsnoterade Köpenhamnsbolaget Genmab slutit ett licensavtal med Johnson & Johnson-koncernens läkemedelsgren Janssen Biotech värt uppåt 1,1 miljarder dollar plus del i framtida försäljningsintäkter. Och i panelen på ”Efter jobbet”-mötet satt Symphogens vd Kirsten Drejer, som just slutit ett liknande avtal med tyska Merck KGaA värt uppåt 495 miljoner euro.
Sedan dess verkar proppen ha lossnat då de spektakulära affärerna avlöst varandra. Lundabaserade Camurus har slutit två licensavtal med Novartis och Braeburn för uppåt 851 miljoner dollar sammanlagt. Alligator Bioscience har fått in Janssen Biotech som delägare genom en licensaffär värd uppåt 700 miljoner dollar. Och Kirsten Drejer har kunnat lägga ännu en storaffär till meritlistan genom licensavtalet med dåvarande Baxalta från början av 2016, värt uppåt 1,8 miljarder dollar.
De senaste månaderna har även Nuevolution licensierat ut sin teknik för att identifiera småmolekylära läkemedel inom dermatologi till spanska Almirall för uppåt 453 miljoner euro, BioInvent tecknat avtal med Pfizer värt uppåt 500 miljoner dollar och amerikanska Biogen betalt 1,25 miljarder dollar i en licensaffär med danska Forward Pharma för att skydda patentet till sin egen framgångsrika medicin mot multipel skleros. Hela listan hittar du här.
Läkemedelsutveckling är högriskprojekt och mycket kan givetvis gå fel på vägen under de år licensavtalen gäller. Men den samlade potentialen i affärerna är på över 65 miljarder kronor i initiala betalningar och milstolpeersättningar för olika steg i utveckling, godkännande och försäljning. Till det kommer i regel royalty-ersättning på försäljningen om läkemedelskandidaten klara sig hela vägen dit, 5, 10 eller 15 år senare.
Och till skillnad mot utköpsaffärer försvinner inte bolaget från kartan vid en licensaffär. Det handlar med andra ord om över 65 miljarder kronor som pumpas tillbaka till Öresundsregionens life science-kluster och gör att Camurus, Nuevolution, BioInvent och de andra får muskler att själva vara med längre i utvecklingen av nästa projekt.
Att aktiviteten är så hög just nu hänger delvis samman med att hjulen snurrar snabbt i ekonomin på många håll, inte minst i USA där börserna noterat nya rekord. Men en viktigare faktor är den underliggande trenden att de stora läkemedelsjättarna drar ner på sin egen forskning för att i högre grad licensiera in utvecklingsprojekt från mindre spelare. I gengäld har storbolagen resurserna och infrastrukturen att ta lovande läkemedelskandidater de sista stegen mot marknaden, något som är mycket tufft för till exempel BioInvent i dagens läge.
På en direkt fråga svarar BioInvents vd Michael Oredsson att nästa steg för bolaget inte heller är att bli något nytt AstraZeneca, utan snarare ett nytt Genmab. Det är inte fy skam, Köpenhamnsbolaget har i dag två antikroppsbaserade cancerläkemedel på marknaden genom licensaffärer med större spelare och ett börsvärde som är 100 gånger större än BioInvents.
För regionen är det dock viktigt att innovationsbolagen återinvesterar miljarderna i forskningsportföljen för att steg för steg arbeta sig närmare marknaden.
Licensaffärerna kan nämligen inte i sig ersätta närvaron av stora life science-bolag som har egen försäljning. Jättarna tar de stora kostnaderna för de slutliga stegen till att få ett läkemedel godkänt, men kammar också hem de stora vinsterna. 65 miljarder kan verka mycket, men är bara snäppet mer än vad till exempel AstraZeneca drar in på ett lyckat kvartal – helt på egen hand.
