Bolaget Quixolabs får en halv miljon kronor av Vinnova för att studera potentiella läkemedel i gräshoppshjärnor. Bakom bolaget står svenska och danska hjärnforskare.
Quixolabs grundades av biokemisten Peter Aadal Nielsen, från Köpenhamns universitet och Roger Olsson, professor i kemisk biologi vid Lunds universitet. Bolaget utvecklar en ny djurmodell för läkemedelsbranschen, baserad på gräshoppor.
Under hösten har Quixolabs, med pengarna från Vinnova, studerat hur läkemedel bryts ner i gräshoppors hjärnor. Fördelen med gräshoppor är att hjärnbarriären ligger utanpå hjärnan. Det innebär att hela organet kan plockas ut och studeras intakt.
– När läkemedel bryts ner i hjärnan blir ämnena annorlunda. De kan bli toxiska eller aktiva. Därför är det viktigt att veta vad som händer, säger vd Peter Aadal Nielsen.
En framtida djurmodell baserad på gräshoppshjärnor kan få betydelse för hur läkemedel mot sjukdomar i centrala nervsystemet fungerar, och minska antalet tester på däggdjur. Potentiella kunder är de stora läkemedelsföretagen.
Quixolabs djurmodell är en vidareutveckling av den modell som Peter Aadal Nielsen hade när han 2009 startade bolaget Entomopharm. Fem år senare gick det bolaget i konkurs efter oenighet bland investerarna och delar av ägarskaran köpte upp konkursboet. De fortsätter att driva uppföljaren, danska N2MO, för att kommersialisera den gamla modellen.
Quixolabs, ägs av Peter Aadal Nielsen och Roger Olssons bolag TyRaKa. Det är Roger Olssons tredje investering, efter GeneTunes, där Lundaprofessorn Deniz Kirik också är involverad, och Örebroföretaget Limulus, som utvecklar en djurförsöksmodell med zebrafiskar. Under hösten har Quixolabs haft 1,5 anställd.
Olof Peterson
