Kort sagt: Sedan 2003 är standardförfarandet vid hjärtstopp att kyla ner kroppen till 33 grader. I en gigantisk EU-studie testas just nu metoden även för strokepatienter. Resultatet kommer definiera framtiden för två skånska uppstickare på en marknad som värderas till miljarder.
Av Erik Olausson, chefredaktör
I maj 1999 fiskades svenskan Anna Bågenholm upp ur en vak utanför Narvik efter att ha legat under isen i 80 minuter. Hennes hjärta stod still i nära tre timmar, men efter återupplivning visade det sig att hon klarat sig nästan helt utan men.
När Anna Bågenholm räddades ur vaken hade hon en kroppstemperatur på 13,7 grader och även om hennes exempel är extremt har en nedkylning av kroppen visat sig vara ett effektivt sätt att mildra skadorna vid syrebrist i hjärnan. De exakta mekanismerna är inte helt klarlagda, men bland annat gör den lägre kroppstemperaturen att den spontana celldöd som syrebristen ger upphov till bromsas.
Lunds universitet har legat i framkant av detta forskningsfält och 2003 bildade professor Tadeusz Wieloch och hans forskarkollegor vid avdelningen för neurokirurgi bolaget QuickCool kring idén att kyla hjärnan med hjälp av en blåsa i näshålan som fylls med cirkulerande vätska. QuickCool lyckades attrahera närmare 60 miljoner kronor i riskkapital från bland annat Teknoseed, CapMan och SEB Venture Capital men var ytterst nära att läggas ned helt 2012 då det visat sig att metoden inte kunde sänka kroppstemperaturen snabbt nog för att vara konkurrenskraftig.
Sedan dess har nya rön visat att det räcker att sänka kroppstemperaturen till ungefär 36 grader för att uppnå den skyddande effekten. Därmed blir QuickCools teknik åter användbar och i det tysta har bolaget, med medgrundaren Lennart Sjölund i spetsen, byggt upp verksamheten på nytt. Under våren har John Wennborg, tidigare kvalitetschef vid ArjoHuntleighs fabrik i Eslöv, värvats som vd. Parallellt har styrelsen biffats upp med Elos Medtechs tidigare vd Göran Brorsson och Jolifes vd Erik von Schenck, som börjar bli en spindel i nätet bland Lunds medicinteknikbolag med styrelseposter i bland annat SensoDetect, Avidicare, BioActive Polymers och Dignitana.
Det sistnämnda uppdraget är intressant för de senaste åren har QuickCool fått hård konkurrens på hemmaplan från Lundabolaget BrainCool, som knoppades av från just Dignitana 2010. Dignitanas huva med cirkulerande kyllösning används för att minska håravfallet hos cancerpatienter genom att kyla ner hårsäckarna under cellgiftsbehandlingen. I BrainCool används tekniken för att istället kyla hjärnan.
Bolaget har även CE-märkt en vidareutveckling som kyler slemhinnan inne i munnen för att mildra de negativa bieffekterna av cellgiftsbehandling.
BrainCools första tänkta användningsområde är dock stroke-patienter, och även om QuickCools teknik hittills främst använts vid hjärtstopp hägrar stroke som den verkligt lukrativa marknaden även för dem. Stroke är inte bara flera gånger vanligare än hjärtstopp, upp till 75 procent av strokepatienterna beräknas vara behandlingsbara med nedkylning, jämfört med bara 15-30 procent av hjärtstoppspatienterna där de allra flesta hinner dö innan de når sjukhuset.
Men det förutsätter givetvis att det faktiskt är gynnsamt att kyla ned även strokepatienter, något som ännu inte är klarlagt. Både QuickCools och BrainCools kylmetoder testas just nu på strokepatienter i den EU-finansierade fas III-studien Eurohyp, där 36 parter från hela Europa deltar.
Resultatet väntas 2017 och kommer sätta ramarna för hur framgångsrika QuickCool och BrainCool kan bli. Utöver varandra slåss de nämligen med bolag som amerikanska BeneChill, som kyler hjärnan genom att cirkulera kall gas i näshålan, och japanska industrikonglomeratet Asahi Kasei, som de senaste åren köpt upp teknik för kyltäcken och intravaskulär kylning från Zoll och Philips.
För QuickCool återstår patienternas reaktion på att få näshålan fylld av en blåsa med kylvätska som ytterligare en fallgrop. Vid hjärtstopp är det inget problem eftersom patienterna i regel är medvetslösa, medan stroke-drabbade oftast är vakna eller lätt nedsövda under behandlingen.
BrainCool har varit noterat på Aktietorget sedan 2014, QuickCool siktar på att lista sig strax innan jul. Kanske lyckas de skånska uppstickarna plocka åt sig en bit av den väntade mångmiljardmarknaden för kylning av strokepatienter. Men det vet vi först om några år. Till dess gäller det – om uttrycket ursäktas – att hålla huvudet kallt.