Neola Medical i Lund genomförde i somras en nyemission som backades upp av en garant. Denna garant hade dock undergaranter som inte namnges för övriga aktieägare. Det kastar ljus på problem kring en ny lag i frågan.
För sex månader sedan rapporterade Rapidus om oklarheterna kring den nya lagen om straffansvar vid olovlig finansiell verksamhet, som ansågs hota upplägget med betalda garanter vid företrädesemissioner.
Den nya lagen kräver nämligen att de som ägnar sig åt att garantera emissioner mer än någon enstaka gång ska ha FI:s tillstånd att göra det. Men historiskt sett har garanter inte haft sådana tillstånd som snarare associeras med banker och finansiella institut.
Rapidus var också först med att rapportera att branschen snabbt hittade en lösning på problemet genom att en auktoriserad finansiell verksamhet tar själva garantiåtagandet i emissionen och sedan säljer vidare aktierna via optionsavtal till undergaranter.
Neola i kläm
Det var med detta nya upplägg som Lundabolaget Neola Medical i somras ingick ett garantavtal med Vator Securities, som i sin tur hade undergaranter. Men optionsavtalen med dessa undergaranter hade Neola inte tillgång till och kunde därmed inte namnge investerarna som i slutändan skulle ta aktierna i garantiåtagandet.
Hanna Sjöström
– Garanter fyller en väldigt viktig funktion på svenska börsen, det var viktigt att hitta en snabb lösning och jag tycker generellt att detta är en bra lösning. Men det är också väldigt viktigt att det finns förutsättningar att vara helt transparent, säger Hanna Sjöström och fortsätter:
– Det är en ny situation för alla inblandade, både bolag och garanter, såväl som journalister. Det kommer säkert att ta lite tid att utkristallisera exakt hur det ska fungera.
Oscar Ahlgren på Västra Hamnen Corporate Finance är inne på samma spår. När det nya upplägget kom kallade han det ”en vacker lösning” och han förutsåg inte att det kunde leda till försämrad transparens.
Oscar Ahlgren
– Jag har inte tänkt på det innan men detta är absolut något som behöver ses över. Praxis i branschen har tidigare varit att namnge alla investerare, även de små som man enligt lag inte alltid behöver namnge, säger han.
Problemet kan vara optionsavtalens utformning. Oscar Ahlgren misstänker att Vator, enligt dessa avtal, inte hade rätt att röja sina undergaranter.
– Detta upplägg är så pass ungt att man nog missat den detaljen. Jag tror att man med tiden kommer att se över säljoptionsavtalens utformning för att kunna namnge alla investerare.
Neolas upplägg får kritik
Neola fick utstå en del kritik för den bristfälliga transparensen kring garanterna och fick en röd flagga av tidningen Affärsvärlden. Emissionen tecknades till 51 procent, knappt 24 Mkr, vilket aktiverade Vator Securities garantiåtagande med ytterligare 18,5 procent. Totalt fick bolaget in 32,5 Mkr före emissionskostnader.
– För oss var det väldigt viktigt att träffa våra potentiella investerare och vi hade presentationer för Vators nätverk. Vi valde dem just för att vi ansåg att deras undergaranter kunde bli trovärdiga affärspartners till oss och att det är positivt om vi får in personer med ett genuint intresse för bolaget, säger Hanna Sjöström.
Hur påverkade situationen utfallet i emissionen?
– Jag tror inte att det hade en större påverkan, men det skapar en otydlighet. Vissa tror kanske att vi undanhållit information som vi i själva verket inte hade tillgång till. Vi var väldigt transparenta under hela processen och svarade på Affärsvärldens kritik. Men tidningen tar inte bort flaggan för det, vilket ju kan ha en påverkan på de som läser snabbt.
Neola Medical i Lund genomförde i somras en nyemission som backades upp av en garant. Denna garant hade dock undergaranter som inte namnges för övriga aktieägare. Det kastar ljus på problem kring en ny lag i frågan.
För sex månader sedan rapporterade Rapidus om oklarheterna kring den nya lagen om straffansvar vid olovlig finansiell verksamhet, som ansågs hota upplägget med betalda garanter vid företrädesemissioner.
Den nya lagen kräver nämligen att de som ägnar sig åt att garantera emissioner mer än någon enstaka gång ska ha FI:s tillstånd att göra det. Men historiskt sett har garanter inte haft sådana tillstånd som snarare associeras med banker och finansiella institut.
Rapidus var också först med att rapportera att branschen snabbt hittade en lösning på problemet genom att en auktoriserad finansiell verksamhet tar själva garantiåtagandet i emissionen och sedan säljer vidare aktierna via optionsavtal till undergaranter.
Neola i kläm
Det var med detta nya upplägg som Lundabolaget Neola Medical i somras ingick ett garantavtal med Vator Securities, som i sin tur hade undergaranter. Men optionsavtalen med dessa undergaranter hade Neola inte tillgång till och kunde därmed inte namnge investerarna som i slutändan skulle ta aktierna i garantiåtagandet.
Hanna Sjöström
– Garanter fyller en väldigt viktig funktion på svenska börsen, det var viktigt att hitta en snabb lösning och jag tycker generellt att detta är en bra lösning. Men det är också väldigt viktigt att det finns förutsättningar att vara helt transparent, säger Hanna Sjöström och fortsätter:
– Det är en ny situation för alla inblandade, både bolag och garanter, såväl som journalister. Det kommer säkert att ta lite tid att utkristallisera exakt hur det ska fungera.
Oscar Ahlgren på Västra Hamnen Corporate Finance är inne på samma spår. När det nya upplägget kom kallade han det ”en vacker lösning” och han förutsåg inte att det kunde leda till försämrad transparens.
Oscar Ahlgren
– Jag har inte tänkt på det innan men detta är absolut något som behöver ses över. Praxis i branschen har tidigare varit att namnge alla investerare, även de små som man enligt lag inte alltid behöver namnge, säger han.
Problemet kan vara optionsavtalens utformning. Oscar Ahlgren misstänker att Vator, enligt dessa avtal, inte hade rätt att röja sina undergaranter.
– Detta upplägg är så pass ungt att man nog missat den detaljen. Jag tror att man med tiden kommer att se över säljoptionsavtalens utformning för att kunna namnge alla investerare.
Neolas upplägg får kritik
Neola fick utstå en del kritik för den bristfälliga transparensen kring garanterna och fick en röd flagga av tidningen Affärsvärlden. Emissionen tecknades till 51 procent, knappt 24 Mkr, vilket aktiverade Vator Securities garantiåtagande med ytterligare 18,5 procent. Totalt fick bolaget in 32,5 Mkr före emissionskostnader.
– För oss var det väldigt viktigt att träffa våra potentiella investerare och vi hade presentationer för Vators nätverk. Vi valde dem just för att vi ansåg att deras undergaranter kunde bli trovärdiga affärspartners till oss och att det är positivt om vi får in personer med ett genuint intresse för bolaget, säger Hanna Sjöström.
Hur påverkade situationen utfallet i emissionen?
– Jag tror inte att det hade en större påverkan, men det skapar en otydlighet. Vissa tror kanske att vi undanhållit information som vi i själva verket inte hade tillgång till. Vi var väldigt transparenta under hela processen och svarade på Affärsvärldens kritik. Men tidningen tar inte bort flaggan för det, vilket ju kan ha en påverkan på de som läser snabbt.
