Johan Eklund är sedan den 1 juni vd för Sydsvenska Handelskammaren. Med en bakgrund som professor i nationalekonomi tror han på gedigen forskning bakom en smartare lobbying.
Stefan Müchler, vd för Sydsvenska Handelskammaren sedan 28 år, valde i våras att tacka för sig, 63 år gammal. En kronprins fanns i huset i form av chefekonomen Johan Eklund och det gick fort för ordförande Kerstin Lindell att höra av sig till honom med frågan om han hade lust att ta över.
Det hade han.
Nu väntar nog inga dramatiska förändringar på Handelskammaren. Organisationens första uppgift är och förblir att serva medlemsföretagen med utbildning, nätverk och andra tjänster.
I den mån Handelskammaren syns utanför medlemskretsen är det med utspel i olika frågor som rör näringslivet och samhället.
De stora lobbyingfrågorna har på senare tid varit södra Sveriges energiförsörjning och infrastruktur. Sett från läktaren får man dock intrycket av att det ropas från Malmö, men att öronen i Stockholm är döva.
Johan Eklund tycker att det går att lobba smartare.
– Ta till exempel infrastrukturen. Det är lätt hänt att debatten fylls av röster från särintressen som vill ha olika saker. Det blir tal om de konkreta objekten, som en Öresundsförbindelse, utbyggd E6 och E22 eller fler järnvägsspår, säger han och fortsätter:
– Regionala stora projekt är beroende av stöd från politiker och myndigheter på riksplanet. Därför måste frågorna lyftas genom att visa upp vilken relevans de har för hela landet.
Med sin forskarbakgrund, bland annat tidigare professor i nationalekonomi vid Jönköpings universitet, vill han betona forskningsbaserad evidens som det främsta verktyget.
– Jag hade redan som chefekonom ett mandat att dra i gång forskningsprojekt. Det är fortsatt en viktig del av min nya roll. Ett sådant är Skandinaviska policyinstitutet som jag medverkat till att instifta, säger han.
Skandinaviska policyinstitutet verkar under Handelskammarens paraply och målsättningen är ”att stärka näringslivets långsiktiga förmåga till policyutformning, med förankring i forskning och samhällsintressen. Frågorna ska ha näringslivsrelevans, med förankring hos näringslivsaktörer och vara av betydelse för ekonomins funktionssätt”.
Ett exempel som redan gett eko över hela landet är en rapport, som på policyinstitutets beställning sammanställts av ekonomen Magnus Henrekson, om satsningarna på grönt stål i Norrland, med företagen Hybrit och Stegra. Rapporten avråder från dessa investeringar.
Johan Eklund lägger till två områden som han känner särskilt varmt för och tänker driva: regelkrångel och arbetsmarknadens funktionssätt som han anser är dysfunktionellt i Sverige.
Fenomenet med hög efterfrågan och brist på arbetskraft i kombination med en hög arbetslöshet kostar enligt honom 300 miljarder kronor per år i nationellt uteblivna förädlingsvärden, läs BNP.
– Svensk arbetsmarknad sticker ut internationellt som ineffektiv. Det handlar dels om bristande integration, dels om utbildningssystemets oförmåga att tillmötesgå de kompetensbehovs som finns.
Han pekar på att det här är en nationell fråga, men att den har hög relevans för Skåne som har fått se sin konkurrenskraft försämras.
Och så har vi regelkrånglet, som av medlemsföretagen lyfts fram som ett av de främsta hindren för tillväxt.
– Regelkrångel är ett frimärksproblem. Det vill säga att varje enskilt krångel är som ett frimärke på ett av miljontals brev som skickas. Det är fragmenterat och svårt att angripa på ett samlat sätt. Men vi ska nog hitta forskningsbaserade lösningar på det också, säger Johan Eklund.
Han betonar att Handelskammaren har en tacksam sits i och med att organisationen inte är en del av arbetsmarknadens parter och därmed oberoende och fri att ta ut svängarna.
– Med det sagt är jag ju marknadsliberal. Det finns nog de som tycker att jag är ett högerspöke, säger han.
Gunnar Wrede
