torsdag 14 augusti 2025

inloggad som

ANNONS Innehåll från EKN

Special: Skånska postapokalypsen blir inte Mad Max

Jag känner mig lurad. Postapokalypsen skulle inte vara så här enligt filmerna. Jag skulle ju gå runt i svart läder och kämpa mot mutanter om den sista bensinen åt min lika svarta V8. Inte känna att jag borde få tapperhetsmedalj för att orka ta på mig byxorna när jag går till hemmakontoret. Vad som än händer så kommer det skånska näringslivet att se annorlunda ut när coronakrisen väl är över.

Av Niclas Lindstrand, Rapidus Road Warrior

Visst, många saker blir som de varit. Riskviljan hos små och medelstora investerare börjar redan komma tillbaka, förr eller senare vaknar de riktiga drakarna också. Även om de som vanligt tar tid på sig, kallblodiga och trögrörliga som de är.

Men andra vanor – och ovanor – från coronatiden blir svåra att bryta. Jag har en viss skräck att folks nya vurm för att gå till Ica i mjukisbrallor är en av dem, men den konsekvensen är mer estetisk än ekonomisk. Värre är det för resandet och för fastigheterna. Det går ju riktigt bra att distansjobba och ta videomöten (med eller utan byxor), vilket även de mest konservativa storföretag har upptäckt vid det här laget.

Därför är det svårt att se att det i både tid och pengar kostsamma affärsresandet ska nå samma nivå igen. Egentligen är det otroligt att det varat så länge som det gjort, ett enda möte kan kosta timmar eller dygn och hur ofta är det verkligen så viktigt att ses ansikte mot ansikte i stället för att använda Zoom eller Skype eller något annat hittepåord som döpt en konferenstjänst? (Okej då, man kan inte handla taxfree på Skype. Än.)

Det innebär att resebranchen, inklusive hotellen, får det jobbigt även efter apokalypsen. Inte minst i Malmö där man till att börja med hade problem med lönsamheten för att prisnivån var avsevärt lägre än i jämförbara städer. De nyss så lönsamma kontorsfastigheterna ska inte heller känna sig säkra. Behovet av en fast plats där den som jobbar hårdast är kaffebryggaren (som ingen rengjort sedan Dackefejden) har visat sig vara kraftigt överskattat. Om alla Nespressobutiker med fler anställda än kunder verkligen öppnar upp igen så ska jag äta upp all ingrodd kalk i min egen förhistoriska bryggare.

Desto roligare för alla tjänster vars bransch börjar med prefixet distans- eller e-nånting. Till och med stötar som jag måste lära oss att säga ”co-working” eftersom det är just den typen av flexibla arbetsplatser som lär vinna mark. (Vi kanske ska kalla dem Majndparkar på svengelska?)

Men även alla som börjar med clean- eller green- kan se fram emot postapokalypsen med tillförsikt. Det räcker att ta en promenad längs vattnet vid Limhamnsvägen och minnas hur vattnet såg ut förra våren, det lilla vatten som gick att se, för att inse att både miljö och klimat mår utmärkt av pausen som det fick av coronakrisen. För att nu påstå att människan inte påverkar måste man vara en inavlad amerikansk miljardär med en pårökt frisyr (skönt att inga såna får någon politisk makt).

Krisen är inte bara en paus för klimatet utan också för de stora industriföretagen. Volvo, som tvärnitat rejält, har redan sagt att de tänker passa på att skynda på omställningen till grön teknik. De lär få gott sällskap, alla företag med lite självbevarelsedrift måste vara smalare, snabbare och smartare när vi kan skriva år noll efter corona.

Och när alla life science-företag i Malmö och Lund till sist tittar upp från sina mikroskop och märker att det visst hänt något i resten av världen så kan de förvånas över hur många som är nyfikna på dem. En ny värld där världsomspännande sjukdomar uppstår snabbare än man kan formulera en fas 2-studie väcker utan tvekan investerarnas intresse för botemedlen.

En renare, friskare och mer flexibel framtid låter inte så dumt vid närmare eftertanke. Men jag vill fortfarande ha en svart V8.

Jag känner mig lurad. Postapokalypsen skulle inte vara så här enligt filmerna. Jag skulle ju gå runt i svart läder […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad


  • Sommarens raketer – och magplask

    Medan du legat i hängmattan har det skånska näringslivet fortsatt att rulla på med både spektakulära aktierusningar och konkurser. Vi har samlat ihop allt du behöver veta.

  • Rika prioriterar långresor – inte kultur

    Långresor, mat, klockor, vin och bilar. Det är vad de rikaste är mest intresserade av. Vad hände med kulturen? Det frågar sig Jan Dahlqvist.

  • Vindkraftsjätten gör megaemission

    Den danska energijätten Örsted meddelar i dag att bolaget ska genomföra en nyemission i mångmiljardklassen. Beskedet får aktien att rasa på Köpenhamnsbörsen.


  • Rika prioriterar långresor – inte kultur

    Långresor, mat, klockor, vin och bilar. Det är vad de rikaste är mest intresserade av. Vad hände med kulturen? Det frågar sig Jan Dahlqvist.

  • Den verkliga AI-utmaningen har knappt börjat

    Det är något nästan febrigt över AI just nu. Men de AI-startups som i dag rider på vågen bör ställa sig frågan: är våra kunder här för att stanna? Jan Dahlqvist höjer ett varningens finger.

  • Miljardbonusen som ingen vill ha

    Facebook-bolaget Meta påstås ha erbjudit upp till 100 miljoner dollar i bonus till Open AI-anställda som kan tänka sig att hoppa över till Zuckerberg. Ändå har inte en enda tackat ja. Jan Dahlqvist frågar sig varför.

  • Glad midsommar!

    Kära Rapidusläsare, ett nytt ”läsår” har gått och vi på redaktionen trappar ned tempot i några veckor. Vi tittar tillbaka på ett intensivt år med många nyheter och event.

  • Bästa affärerna görs nu

    I näringslivets värld är M&A – företagsförvärv och sammanslagningar – den ultimata tillväxtmaskinen. Men just nu är marknaden frusen av geopolitiska spänningar, tullar och osäkerhet. Just därför är det nu som de bästa affärerna görs, skriver Jan Dahlqvist.

  • Kommer AI ta våra jobb?

    Kommer AI att stjäla våra jobb, eller kan den bli vår största tillgång? Med en av Europas högsta arbetslöshet växer oron över hur framtiden kommer att se ut för Sveriges arbetskraft. Nu krävs både mod och ansvarstagande, skriver Jan Dahlqvist.

  • Landet lagom är fullt av enhörningar

    Det råder en bild av att det är svårt att resa riskkapital i Sverige. Det är inte helt sant. I själva verket har Sverige ett av Europas starkaste ekosystem för riskkapital. Det skriver Rapidus krönikör Jan Dahlqvist med uppmaningen: Våga drömma, våga stötta.

  • Trump insanity peak – Glad Påsk!

    Låt oss hoppas att påskäggen inte är rödlistade och att de innehåller angenäma överraskningar. Vi har haft nog med dåliga överraskningar på senare tid. Här följer en tankegång om varför det bör bli bättre nu.

  • Är det Europas tur nu?

    KRÖNIKA: Kan Trumps galenskaper trots allt ge Europa en välbehövlig spark i baken? USA har förvisso lånat sig till tillväxt, men Europa har inte gjort någonting. Vi får inte stå stilla medan världen springer ifrån oss, skriver Rapidus krönikör Jan Dahlqvist.

  • Småföretagen betalar priset för Trumps tariffer

    USA:s handelskrig med resten av världen påverkar alla, men i synnerhet små företag. För Sofia, småföretagare i Småland är detta inte storpolitik, det är vardag. Hon är en av dem som får betala priset för global osäkerhet, skriver Rapidus krönikör och delägare Jan Dahlqvist.