Kort sagt: Den hastigt ökande antibiotikaresistensen är en katastrof – men också ett affärsområde. Ingen kommer uppfinna blockbustern och kamma hem alla pengarna. Istället krävs många, små lösningar.
Av Lisa Kirsebom, gästskribent
Alexander Fleming fick nobelpris 1945 för sin upptäckt av penicillinet. Redan samma år varnade han för antibiotikaresistens. 2018 har han fått skrämmande rätt, och till sist har världen vaknat. Det lanseras mängder av strategier och satsningar, offentliga och privata, nationella och globala. En sak är alla överens om: Det finns inte en lösning på problemet. Ingen kommer uppfinna ett mirakelpreparat. Istället behöver vi jobba på många fronter, i smått och stort. När problemet är så akut – 25.000 dödsfall i EU i år, 700.000 i världen – kan det tyckas frustrerande att satsa på små dellösningar. Men det är nödvändigt. Och i praktiken innebär det möjligheter för många forskare och små entreprenörer.
Att utveckla helt nya antibiotika är en svår men viktig del av arbetet. Det görs bland annat vid Köpenhamns universitet där professor Peter Eigil Nielsen och kollegor fått 60 miljoner danska kronor från Novo Nordisk Fonden för att övervaka och motarbeta resistens, och utveckla nya läkemedel. I centrum står genetiskt skräddarsydda antibiotika byggda på peptider, små proteindelar, som har naturlig förmåga att tränga in i bakterier.
Men när vi väl får fram nya antibiotika ska vi helst inte använda dem så mycket. Då driver vi nämligen ny resistensutveckling. Hur ska man få företag att vilja utveckla en produkt som inte ska säljas? Både nationella och internationella rapporter vrider och vänder på den frågan. Ett vanligt förslag är så kallade market entry rewards, att den som sätter ett nytt antibiotikum på marknaden får en rejäl engångssumma för besväret. Andra analytiker vill se statlig forskningsfinansiering utan krav på återbetalning eller vinst, till såväl akademi som industri. Ett mer vågat förslag är att antibiotikautvecklare får stöd från en fond finansierad av de läkemedelsföretag som inte utvecklar antibiotika. Argumentet för det upplägget är att all sjukvård, och därmed hela läkemedelsindustrin, är beroende av antibiotika.
Men hur man än löser betalningsfrågan blir nya antibiotika bara en liten del av lösningen. Vi behöver också alternativ till antibiotika, vilket är vad Lundabolagen Pharmiva och Gedea Biotech utforskar med sina nya behandlingar mot underlivsinfektioner, och In2Cure med peptidbaserade behandlingar mot svårläkta sår och kirurgiska infektioner.
Vi behöver också minska spridningen av bakterier. Det är affärsidén för till exempel Avidicare, som utvecklat en luftreningsteknik för operationsrum, och Primozone, som renar vatten med ozon. Färre infektioner betyder förstås mindre behov av antibiotika.
Och så krävs bra diagnostik. I dag måste läkare ofta skriva ut antibiotika utifrån vaga symtom och eget omdöme, på samma sätt som gjorts i decennier. Tester är för dyra eller långsamma, eller bådadera. Om det är bråttom används bredspektrumantibiotika. På det här viset slås bakterier ut i onödan, vilket driver ännu mer resistens. En tung rapport beställd av den brittiska regeringen föreslår att rika länder från år 2020 kräver att läkare baserar sin antibiotikaförskrivning på hälsodata och tester, när sådana finns. Det är tänkt att öka investeringsviljan i diagnostikprodukter, genom att aktivt skapa en marknad för produkten.
Både Sveriges och Danmarks regering har antagit nya strategier mot antibiotikaresistens. I år har svenska Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram förslag på hur svenska aktörer kan stötta den globala utvecklingen av nya antibiotika. Svenska Vetenskapsrådet driver ett nationellt forskningsprogram om resistens, där de första forskningsmedlen kan sökas i höst. Novo Holding har 165 miljoner dollar i en ny fond som ska gå till tidiga företag och avknoppningar på resistensområdet, i såväl Europa som USA.
Nya antibiotika har knappast blockbuster-potential. Men den som vill dra sitt strå till stacken, på ett eller annat sätt, borde ha goda chanser att hitta både finansiering och marknad.
