fredag 10 maj 2024

inloggad som

Lundaforskare bärgar anslag till järnbaserad solcell

En grupp Lundaforskare som hittat ett sätt att basera solceller på det billiga grundämnet järn har just fått fem miljoner kronor i anslag och stipendier från bland andra Vetenskapsrådet och Sten K Johnsons stiftelse. Nu väntas besked om projektet får ytterligare åtta miljoner kronor från Energimyndigheten.

Forskningskonsortiet, som är lett av professor Kenneth Wärnmark med runt 15 forskare vid universitet i Lund, några i Uppsala och en i Berlin, sysslar med grundforskning för att ta fram tredje generationens solceller, så kallade färgämnessolceller.

I liknande teknik används normalt mer ovanliga grundämnen, som rutentium eller indium, som katalysator i energireaktionen då solljus omvandlas till el. Kenneth Wärnmarks grupp har lyckats syntetisera en järnförening som fungerar på liknande sätt.

kenneth-warnmark– Vår grupp omfattar erfarna forskare inom hela teknikkedjan: kemister som syntetiserar fram materialet, mätteknikspecialister och solcellsbyggare. Inom fem år har vi en prototyp framme, säger Kenneth Wärnmark till Rapidus.

De järnbaserade färgämnesolcellerna ska kunna utnyttja solstrålningen effektivare än dagens kommersiella solceller – som består av kristallint kisel, är dyra att tillverka och har olika begränsningar. En tredje typ, tunnfilmssolceller, befinner sig i utvecklingsstadiet.

De nya forskningsmedlen kommer från Vetenskapsrådet, Stiftelsen Olle Byggmästare och Sten K Johnsons stiftelse.

Lundsbolaget Sol Voltaics solcellsteknik kommer också från Lunds universitet, men bygger på nanotrådar klädda med en förening av gallium, en annan ovanlig metall.

Elisabet Ottosson

En grupp Lundaforskare som hittat ett sätt att basera solceller på det billiga grundämnet järn har just fått fem miljoner […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad


  • Explosiv marknad i Lejonkulan

    Cirka 30 procent av Ukrainas yta sägs vara kontaminerad med landminor och odetonerad ammunition, som i dagens takt skulle ta hundratals år att röja. Malmöbolaget EO Dynamics utvecklar AR-teknik för att öka tempot på den internationella minröjningen