Sven Lidin, professor i kemi vid LTH, har fått i uppdrag att kartlägga vad högskolan kan bidra med till ESS och MAX IV. Nu har han anställt en person för att det närmaste året inventera LTH-forskarnas kapacitet och intresse.
— Vi ska inte vänta på att ESS börjar dra i hur man kan förse sina kunder med bästa service, utan se på hur vi kan erbjuda den servicen. På LTH har vi dessutom kompetens i fråga om både uppbyggnad och underhåll, till skillnad från universitetets andra fakulteter som framför allt blir användare av anläggningarna i framtiden, säger Sven Lidin.
När ESS och MAX IV ska upphandla avancerad teknik har lokala företag en konkurrensfördel. Driftstopp skulle bli oerhört dyrbara — därför är det viktigt att teknikleverantören har personal i närheten som snabbt kan lösa problem. När anläggningarna är i drift behövs också laboratorietjänster på plats.
— Det är en jättemöjlighet för grupper som arbetar här, att ställa utrustning till förfogande för tillresta forskare. Den typen av verksamhet finns redan i kommersiell form i anslutning till dagens MAX-anläggning. Men vi kan göra det i mycket större omfattning i framtiden, säger Sven Lidin.
Ett exempel är att man på plats kan framställa känsliga prover som ska studeras i anläggningarna, och som inte tål att transporteras från forskarnas egna laboratorier på andra ställen i världen. Enligt Sven Lidin är intresset bland LTH-forskarna stort för att bidra på olika sätt.
För att ESS investeringsmiljarder ska göra nytta finns flera olika satsningar. Cluster for Accelerator Technology, CATE, är ett av de senaste. Målet för interregprojektet är att sprida högteknologiskt kunskap från ESS till näringslivet. Projektet samverkar med Tillväxt Innovation Tillgänglighet Attraktivitet, TITA, som också ska öka sysselsättningen till följd av etableringen av ESS och MAX IV.
Lisa Kirsebom
