Kort sagt: När det Lundabaserade forskningsbolaget Probi i början av december noteras på Stockholmsbörsen handlar det mer om marknadsföring än någonting annat. Med noteringen tar man plats i finrummet, men får också tillfälle att försöka ge bolaget en ny profil.
Probi öppnar ett nytt affärsområde där bolagets hälsofrämjande bakterier ska säljas till sjukvården. Men egentligen handlar det om att söka sig tillbaka till bolagets ursprung och functional food blir nu bara en av flera intäktskällor. Det nya affärsområdet kan dessutom på sikt lösa upp knuten med Skånemejerier som både största ägare och största kund.
Av Thomas Frostberg
Ökad trovärdighet gentemot kunderna och tillgång till nytt kapital anges som de två huvudskälen till noteringen på Stockholmsbörsens O-lista. Minst lika viktigt, även om det inte lyfts fram så tydligt i noteringsprospektet, är värdet av den marknadsföringsskjuts som bolaget automatiskt får. Bara sedan nyheten om noteringen släpptes i måndags har det skrivits lika många artiklar om Probi som tidigare under hela året (borträknat de små, pliktskyldiga notiserna efter varje kvartalsrapport). Men smakar det så kostar det, för en börsnotering går lös på flera miljoner och ställer en rad striktare krav på redovisning och informationsspridning.
Probi är ett av forskningsbyn Ideons äldsta bolag, grundat 1991 baserat på flerårig forskning från Lunds universitet kring den nyttiga bakterien lactobacillus plantarum 299v. Skånemejerier var tidigt med på satsningen och paketerade bakterien i form av hälsodrycken ProViva, men sedan dess har inte så mycket hänt. ProViva-försäljningen har visserligen ökat 15-25% årligen, men från mycket låga nivåer. Många har med åren börjat tro att Probi aldrig skulle lyckas med sin mission – fram till förra året, då bolaget plötsligt skrev flera internationella licensavtal för functional food respektive kosttillskott, bland annat med mejerijätten Danone.
De första kosttillskotten lanseras kring årsskiftet av Institut Rosell och Danone sägs ligga i startgroparna med sin första produkt baserad på Probis bakterie. Därmed borde det vara läge att luta sig tillbaka och se på medan royaltypengarna rullar in.
Istället vill bolaget ta in mer pengar för att satsa på ett nytt område, kallat klinisk nutrition eller med enklare ord näringsprodukter inom sjukvården. Fast så värst nytt är det inte. Forskarna som en gång grundade Probi försökte ta fram just ett näringstillskott till svårt sjuka patienter. Vägen via functional food kan närmast ses som en genväg till intäkter, i väntan på att sjukvårdsmarknadens intresse skulle mogna.
En viktig skillnad är nämligen att produkter till sjukvården ger bättre betalt än vad den hårt prispressade livsmedelsbranschen kan ge. I sjukvården går det att mer direkt mäta nyttan i form av de besparingar som en probiotikabehandling kan innebära, då patienten behöver ta färre läkemedel och blir frisk snabbare. Probiotika, de snälla bakterier som bland annat Probi forskar kring, har nämligen visat sig kunna tränga undan elakartade bakterier som orsakar infektioner. På sikt skulle probiotika kunna ersätta, eller åtminstone kraftigt minska, behovet av antibiotikabehandlingar hos vissa patientgrupper. Inledningsvis inriktar sig Probi på intensivvården, där de första studierna visat positiva effekter vid behandling av svårt sjuka.
Fördelen med dels att Institut Rosell och Danone kommer igång med försäljningen, dels att Probi breddar sig med ett nytt affärsområde är att Skånemejeriers dominans över verksamheten kan brytas.
I dag äger Skånemejerier 14,35 procent av aktierna i Probi och är därmed största ägare före H&B Capital. Skånemejeriers VD Rolf Bjerndell sitter i Probis styrelse samtidigt som man har ett exklusivt avtal att använda Probis bakterier i livsmedelsprodukter inom Norden och Storbritannien. Exakt hur detta avtal ser ut och vilka slags livsmedel som omfattas är inte offentligt för utomstående, mer än att till exempel glass ligger utanför listan. Enligt Probis VD Per Bengtsson betalar Skånemejerier högre royalty än Danone, men samtidigt bjuder Probi på konsulttjänster i form av kunskapsöverföring och produktutveckling.
Det krävs inte särskilt mycket fantasi för att föreställa sig att ett så nära förhållande mellan säljare och köpare av licensrättigheter till bakterien skrämmer bort andra möjliga kunder och affärspartner. Därför är den ökade ägarspridningen och breddningen av bolagets inriktning i samband med noteringen inte bara fina ord och visioner, utan faktiskt affärskritiskt för Probis trovärdighet och framtida utveckling.
RÄTTELSE
I måndagens nyhetsbrev uppgav vi felaktigt i intervjun med Probis VD Per Bengtsson att bolaget tar in upp till 77 miljoner i en nyemission i samband med noteringen på Stockholmsbörsen.
Korrekt är att det samlade erbjudandet, som består av både en emission och utförsäljning av befintliga aktier från huvudägarnas sida, kan ge som mest 77 miljoner. Av denna summa kan maximalt 51,4 miljoner tillfalla bolaget (före emissionskostnaderna).
