Novo Nordisk behöver skånsk konkurrens – för regionens skull

Kort sagt: Diabetes är Öresundsregionens hetaste forskningsområde inom life science – i teorin. Det har bland annat framgått av en rapport från Boston Consulting Group. Men trots att den akademiska forskningen är jämnt fördelad i regionen har företagandet kraftig slagsida åt det danska hållet. För att vinna och behålla positionen som världens bästa diabeteskluster behöver Medicon Valley en stark spelare på den svenska sidan Sundet, någon som kan matcha Novo Nordisk.

Av Lisa Kirsebom

Nyligen startade Medicon Valley Academy en Øresund Diabetes Academy inom ramen för sitt årsgamla diabetesnätverk. Tanken är att uppmuntra och stödja kontakter över Sundet inom diabetesvård och –forskning.

Det är ett bra initiativ, men den nya akademin fokuserar huvudsakligen på att knyta samman befintliga aktörer. Minst lika viktigt är att locka nya.

Det är ingen överdrift att säga att Danmark dominerar över Sydsverige vad gäller diabetesinriktade företag. Utöver Novo Nordisk har Danmark bland andra Zealand Pharma, Unomedical (tidigare Maersk Medical, tillverkare av insulinpumpar), och ett antal mindre forskningsföretag som provar sin teknik på diabetesområdet.

Sydsverige har inte ett enda.

Det är ingen vågad gissning att närvaron av Novo Nordisk skapar en positiv spiral av företagande. Bolagen rekryterar kompetent arbetskraft från varandra, och intresset för diabetesområdet är stort bland unga danska forskare som ser chanser till givande praktik och arbetstillfällen. Varför spiralen stannat vid kusten är svårare att lista ut. Hade Öresundsregionen verkligen varit en region, skulle en remsa vatten knappast spelat någon avgörande roll.

Diabetesforskningen i Skåne är framstående, så det är inte där det brister. En oklar patentsituation kan däremot vara en faktor. Svenska forskare, som äger rätten till sina egna upptäckter, har ofta inte det stöd som behövs för att göra en framgångsrik utlicensiering i samband med att de får patent. Istället publiceras upptäckterna utan att något licensavtal skrivits, och publiceringen fungerar som startskott för försök att kringgå patentet. I det läget har en potentiell företagspartner redan börjat förlora pengar.

I Danmark ändrades lagen för tre år sedan så att både rättigheter och ansvar för kommersialiseringar ligger hos universiteten. Systemet är dock för nytt för att kunna ta äran för diabetesföretagandet, och för övrigt har universitetens hantering av uppgiften fått en hel del kritik. För tillfället nöjer vi oss med att konstatera att företagssituationen inom diabetes är bättre i Danmark.

Hur kan den förbättras i Skåne? Ett sätt är bättre stöd till de skånska forskarna från Technology Transfer Offices, som vid amerikanska universitet. Här finns ingen tid att förlora; se till att få snurr på hjulen inom InnovationsForum (se länk nedan till tidigare artiklar i Rapidus). Skickliga forskare räcker tydligen inte för att locka företagen – det krävs skickliga forskare med kommersiell kompetens. Sådana personer kan bygga upp egna verksamheter, något som på sikt ökar områdets attraktionskraft.

Men det förutsätter förstås att åtminstone en del av den nya företagsamheten stannar i regionen. Det är ingen självklarhet. Svenska forskare som Rapidus talat med tycker nämligen inte att dagens situation är ett problem. De anser att det vore ”trevligt” om det fanns diabetesinriktade företag i Skåne, men för tillfället är de nöjda med sina kommersiella kontakter. Deras samarbetspartners finns ofta utomlands, men sällan i Danmark.

Det är möjligt att det inte är ett problem för forskarna, men det är det definitivt för regionen.

Malmö och Lund utgör ett av Europas starkaste fästen inom diabetesforskning. Om forskare och företag behöver varandra och företagen inte vill flytta hit, kan det naturligtvis bli forskarna som flyttar istället. Risken finns att klustret Malmö/Lund förlorar sin position i framtiden om inga företag i Sydsverige fångar upp idéer och omsätter dem i praktik.

Novo Nordisk finns förstås, och är en självklar styrka för Öresundsregionen. Förra året lade företaget närmare fyra miljarder danska kronor på forskning och utveckling, en stor del av dem på diabetesområdet. Trots att danska forskare liksom svenska är öppna för utländska samarbeten, väljer de ofta en dansk firma. Något annat kanske rentav känns illojalt för den som är skolad i landet där diabetesjätten har sin bas.

Men att låta fältet domineras helt av en spelare är ingen god idé. Både svensk och dansk forskning skulle må bra av utmanare, inte minst för att Novo Nordisk byggt sin framgång på medicinering med insulin. Framtidens diabetesforskning handlar inte om förbättrad insulinbehandling, utan snarare om att göra insulinet överflödigt.

Öresundsregionen behöver nya framgångsföretag inom diabetes, med ett annat fokus än det Novo Nordisk har. Det skulle öka chanserna att bli världens bästa kluster för såväl insulinforskning som nyare behandlingsmetoder. Och helst ska minst ett storföretag ligga i Sverige, så att det bidrar till ett flöde över Sundet i båda riktningar. Det skulle öka chanserna för regionen att bli en region.