Öresundskomiteen måste öppna upp politikerklubben

Kort sagt: När Öresundskomiteen under pampiga former firar sitt 10-årsjubileum på tisdag lär det bli mycket tal om allt fantastiskt man uträttat genom åren. Men vad som verkligen beror på Öresundskomiteens arbete är omöjligt att avgöra, eftersom besluten tas på annan plats.

Organisationens framtid hänger på att rollen som politisk arena för Öresundsfrågor renodlas och debatterna öppnas för omvärlden.

Av Thomas Frostberg

Inför dagens snabbanalys är ett historiskt perspektiv på sin plats: För tio år sedan var beslutet om Öresundsbron fortfarande inte helt klart och Sverige hade ännu inte gått med i EU.

Den som gör anspråk på att skriva en heltäckande recension av Öresundskomiteens (jo, de envisas med denna krångliga svensk-danska stavningsform) arbete under perioden är därför knappast trovärdig och kommer med säkerhet att misslyckas.

Däremot räcker det att läsa de första raderna på kommitténs hemsida för att slå fast att de inte nått sina egna mål ännu:

”Öresundskomiteen är ett samarbetsforum för regionala och lokala politiker på båda sidor sundet. Syftet med samarbetet är att skapa en region där det är enkelt och lätt för invånarna att välja var man vill bo, leva, studera eller arbeta.”

Det är lång väg kvar!

Under ytan ska kommittén ändå ha spelat stor roll som politisk mötesplats och pådrivare i olika frågor. Om detta vittnar flera insatta personer. Arbetet ska ha inneburit nya kontakter, samarbeten och i vissa fall även beslut, som annars antagligen aldrig hade kommit till stånd.

Problemet är att Öresund fortfarande är en total icke-fråga i den allmänna politiska debatten, trots att allt fler flyttar och pendlar över Sundet. Öresundskomiteen är fullständigt okänd bland befolkningen i regionen och de politiska diskussioner som förs där ger inga ringar på vattnet i de lokala, regionala eller nationella debatterna.

Förutsättningen finns för att det skulle vara annorlunda, eftersom kommittén består av de ledande politikerna från regionens kommuner, amter och Region Skåne. De har förutsättningar att styra den politiska dagordningen, men med några få undantag har de struntat i att driva frågorna utanför Öresundskomiteen. I stället har klubben kommit att bli ett politikernas Rotary, enbart öppet för kommunalråd, regionråd och amtsborgmästare.

Dessutom liknar dagordningen för mötena i Öresundskomiteen vilket politiskt nämndsammanträde som helst, snarare än en plats för visionär debatt. Erfarenheterna av flera års möten är dessutom inte större än att skillnader i den politiska och kulturella kartan då och då sätter krokben för viktiga beslut. Ett ställningstagande till satsningen på att få den europeiska forskningsanläggningen ESS till Lund hängde nyligen upp sig på frågan om ESS kunde användas som argument i Sverige för att fortsätta köra Barsebäck 2.

Tiden är inte mogen för ett direktvalt, beslutsfattande Öresundsparlament. Däremot behövs en öppen politisk arena där frågor med Öresundskaraktär kan debatteras, där politiker och beslutsfattare från näringslivet kan ställas till svars. Fler personer måste bli delaktiga i debatten, ämnesinriktade hearings införas och framför allt måste mötena hållas mer regelbundet än i dag (fyra gånger per år).

Politisk debatt låter inte som världens mest spännande förslag för att driva Öresundsutvecklingen framåt i en tid då dokusåporna regerar, det medges. Men i dag saknas en plattform för sådana diskussioner helt, eftersom ”Öresundsbor” inte utgör någon väldefinierad väljargrupp som valstrategerna vill ödsla tid på. Det stannar vid enstaka konferenser, interpellationer och debattartiklar – kontinuiteten saknas.

Det vore befriande med ett forum för visioner, som kunde medverka till att göra Öresundsfrågorna synliga, sätta press på beslutsfattarna och skynda på utvecklingen mot en integrerad Öresundsregion.