Öresundsregionen blir inte världsledande för att alla hinder försvinner. Den kan bli världsledande om vi bygger lösningar som fungerar trots hindren, skriver IT-profilen Jim Roslund i en krönika.
Den första Öresundsbron byggdes i betong och stål. Den andra, om den blir verklighet, kommer att byggas av data, modeller och gemensam förmåga.
Jim Roslund
Greater Copenhagen är redan den politiska ramen för idén om en sammanhållen Öresundsregion. Bron finns. Närheten finns. Universiteten, kapitalet, industrin, life science, livsmedlen, energin, hamnarna och människorna finns.
Men alla som följt frågan vet att verkligheten är mer komplicerad. Sverige och Danmark är två länder. Två regelverk. Två skattesystem. Två arbetsmarknader. Två sätt att organisera offentlig sektor, data, upphandling och ansvar.
Men skillnaderna handlar inte bara om regelverk. Danmark och Sverige organiserar ofta samhälle, beslut och offentlig sektor på olika sätt. Danmark är generellt mer centralstyrt och pragmatiskt. Sverige mer decentraliserat och konsensusdrivet. Det påverkar allt från digitalisering till investeringstempo och genomförandekraft.
”Kanske har vi fastnat lite för länge i samma diskussion.”
Nu generaliserar jag förstås grovt. Men skillnaderna märks ändå ofta i hur beslut fattas, investeringar drivs och offentlig sektor organiseras. Därför har det i över tjugo år diskuterats gränshinder, pendling och harmonisering. Ofta med rätta. Men kanske har vi också fastnat lite för länge i samma diskussion.
Samtidigt sker verklig integration nästan alltid där det finns ett starkt gemensamt ekonomiskt egenintresse. Det är därför frågan kanske inte längre handlar om att göra systemen identiska, utan om att bygga konkreta samarbeten där båda sidor faktiskt tjänar på att arbeta tillsammans.
Ingen magi i AI
Det är här AI blir intressant. Inte för att AI magiskt löser juridik eller politik. Det gör den inte. Särskilt inom vård, patientdata och offentlig sektor krävs försiktighet. Men det vore nästan lika naivt att tro att vi måste vänta på perfekt harmonisering innan något kan hända.
Det görs redan mycket. AI Sweden finns i Skåne. Danmark har nationella AI-satsningar. Interreg finansierar gränsöverskridande projekt. Det finns initiativ kring data, smarta städer, talang och grön omställning.
Problemet är alltså inte att regionen börjar från noll. Problemet är att initiativen ännu inte har blivit ett tydligt operativt AI-mandat för Greater Copenhagen.
Konkreta pilotprojekt
Jag föreslår några konkreta piloter där regionens styrkor faktiskt kopplas ihop.
”De stora visionerna är sällan problemet. Problemet är att hitta rätt första steg.”
I mitt arbete med AI-förstudier för företagsledningar har jag lärt mig en sak. De stora visionerna är sällan problemet. Problemet är att hitta rätt första steg. Det är ofta först där man ser om en organisation menar allvar. Och där man får med sig organisationen och bygger tilltro och trygghet inför de betydligt större förändringarna längre fram.
Om jag gjorde samma övning för Greater Copenhagen skulle jag börja där data redan finns, där juridiken är hanterbar och där regionen redan har naturliga styrkor. Mina tre första kandidater hade varit…
En AI-pilot för livsmedelskedjan
Börja med en avgränsad värdekedja där jordbruksdata, väderdata, energianvändning, produktion och logistik kopplas samman. Målet? mindre svinn, smartare flöden och högre effektivitet utan att börja i känslig persondata.
En AI-pilot för energi och kapacitet
Börja med en zon, några kommuner, energibolag och större användare. Låt AI bli beslutsstöd för kapacitet, fjärrvärme, laddinfrastruktur eller industriell energiplanering.
En AI-pilot för kompetensbehov
Inte ett system som fattar beslut om människor. Ett beslutsstöd som visar var bristen uppstår, vilka utbildningar som matchar behoven och var omställning behövs på båda sidor sundet.
Inget av detta är enkelt. Men det är enklare än att börja med allt. Och mer konkret än att fortsätta prata om samverkan i allmänhet. Öresundsbron visade att två länder kunde kopplas ihop fysiskt. Nästa steg är att koppla ihop dem operativt, digitalt och industriellt.
Kanske är det just där AI blir den andra Öresundsbron.
Jim Roslund är vd för IT-konsulten Elva11.
Öresundsregionen blir inte världsledande för att alla hinder försvinner. Den kan bli världsledande om vi bygger lösningar som fungerar trots hindren, skriver IT-profilen Jim Roslund i en krönika.
Den första Öresundsbron byggdes i betong och stål. Den andra, om den blir verklighet, kommer att byggas av data, modeller och gemensam förmåga.
Jim Roslund
Greater Copenhagen är redan den politiska ramen för idén om en sammanhållen Öresundsregion. Bron finns. Närheten finns. Universiteten, kapitalet, industrin, life science, livsmedlen, energin, hamnarna och människorna finns.
Men alla som följt frågan vet att verkligheten är mer komplicerad. Sverige och Danmark är två länder. Två regelverk. Två skattesystem. Två arbetsmarknader. Två sätt att organisera offentlig sektor, data, upphandling och ansvar.
Men skillnaderna handlar inte bara om regelverk. Danmark och Sverige organiserar ofta samhälle, beslut och offentlig sektor på olika sätt. Danmark är generellt mer centralstyrt och pragmatiskt. Sverige mer decentraliserat och konsensusdrivet. Det påverkar allt från digitalisering till investeringstempo och genomförandekraft.
”Kanske har vi fastnat lite för länge i samma diskussion.”
Nu generaliserar jag förstås grovt. Men skillnaderna märks ändå ofta i hur beslut fattas, investeringar drivs och offentlig sektor organiseras. Därför har det i över tjugo år diskuterats gränshinder, pendling och harmonisering. Ofta med rätta. Men kanske har vi också fastnat lite för länge i samma diskussion.
Samtidigt sker verklig integration nästan alltid där det finns ett starkt gemensamt ekonomiskt egenintresse. Det är därför frågan kanske inte längre handlar om att göra systemen identiska, utan om att bygga konkreta samarbeten där båda sidor faktiskt tjänar på att arbeta tillsammans.
Ingen magi i AI
Det är här AI blir intressant. Inte för att AI magiskt löser juridik eller politik. Det gör den inte. Särskilt inom vård, patientdata och offentlig sektor krävs försiktighet. Men det vore nästan lika naivt att tro att vi måste vänta på perfekt harmonisering innan något kan hända.
Det görs redan mycket. AI Sweden finns i Skåne. Danmark har nationella AI-satsningar. Interreg finansierar gränsöverskridande projekt. Det finns initiativ kring data, smarta städer, talang och grön omställning.
Problemet är alltså inte att regionen börjar från noll. Problemet är att initiativen ännu inte har blivit ett tydligt operativt AI-mandat för Greater Copenhagen.
Konkreta pilotprojekt
Jag föreslår några konkreta piloter där regionens styrkor faktiskt kopplas ihop.
”De stora visionerna är sällan problemet. Problemet är att hitta rätt första steg.”
I mitt arbete med AI-förstudier för företagsledningar har jag lärt mig en sak. De stora visionerna är sällan problemet. Problemet är att hitta rätt första steg. Det är ofta först där man ser om en organisation menar allvar. Och där man får med sig organisationen och bygger tilltro och trygghet inför de betydligt större förändringarna längre fram.
Om jag gjorde samma övning för Greater Copenhagen skulle jag börja där data redan finns, där juridiken är hanterbar och där regionen redan har naturliga styrkor. Mina tre första kandidater hade varit…
En AI-pilot för livsmedelskedjan
Börja med en avgränsad värdekedja där jordbruksdata, väderdata, energianvändning, produktion och logistik kopplas samman. Målet? mindre svinn, smartare flöden och högre effektivitet utan att börja i känslig persondata.
En AI-pilot för energi och kapacitet
Börja med en zon, några kommuner, energibolag och större användare. Låt AI bli beslutsstöd för kapacitet, fjärrvärme, laddinfrastruktur eller industriell energiplanering.
En AI-pilot för kompetensbehov
Inte ett system som fattar beslut om människor. Ett beslutsstöd som visar var bristen uppstår, vilka utbildningar som matchar behoven och var omställning behövs på båda sidor sundet.
Inget av detta är enkelt. Men det är enklare än att börja med allt. Och mer konkret än att fortsätta prata om samverkan i allmänhet. Öresundsbron visade att två länder kunde kopplas ihop fysiskt. Nästa steg är att koppla ihop dem operativt, digitalt och industriellt.
Kanske är det just där AI blir den andra Öresundsbron.