Kort sagt: Öresundsregionens gemensamma arbetsmarknad fungerar fortfarande inte, men nu när vi skriver 2022 pekar många saker på ett momentum och en enastående chans för en pånyttfödelse. Allt finns på plats.
Av Keld Broksø, Rapidus Köpenhamnsredaktör
Knappt 22 år efter att Öresundsbron öppnades kan entusiasmen för en fri och gemensam arbetsmarknad mottagas med trötthet. I verkligen fungerar det inte. Men kom igen, 2022 finns alla förutsättningar till att göra drömmen till verklighet. Varför? Jo, för att Danmark skriker efter arbetskraft.
Det finns ”bara” 155.000 arbetslösa i Danmark – mot 462.000 i Sverige. Bara i Malmö saknar drygt 14 procent jobb. Dansk arbetslöshet är däremot i fritt fall. En studie från Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering visar på158.000 misslyckade danska rekryteringar det senaste halvåret. Vart tredje ledigt jobb fortsatte att vara ledigt och Sverige kan lösa en del. Åtminstone på papperet.
Ett förbehåll är att svensk arbetslöshet inkluderar en stor grupp med låg utbildningsnivå och som faller utanför när Danmark kräver välutbildad arbetskraft. Men faktiskt behöver även hotell och restauranger nyanställda efter coronarestriktionerna. Ett annat exempel på arbetskraftsbrist för tidsbegränsare tjänster gäller sosu-assistenter, den danska motsvarigheten till undersköterskor, särskilt i region Hovedstaden. Men det är inte fritt fram för svenska undersköterskor, trots att de har nästan samma utbildning. Det måste lösas.
Danmark kan jubla över de 17.000 svenskar som nu arbetar i Danmark. Men vi saknar fortfarande exakta siffror på hur mycket som kan lösas med svensk arbetskraft. Det är ett självklart uppdrag för de två största arbetsgivarorganisationerna, Dansk Industi och Dansk Erhverv. De har siffror på arbetskraftsbristen – men utan fokus på svenska arbetskraft.
Dansk Erhvervs analys visar att danska företag under sista kvartalet 2021 gick miste om 35 miljarder danska kronor i omsättning på grund av brist på arbetskraft. Fyra av tio (42 procent) av deras medlemmar fick dra ned på produktionen på grund av arbetskraftsbrist.
Dansk Industri påpekade i januari att 60 procent av företagen förväntar sig att brist på arbetskraft bromsar tillväxten under 2022 – särskilt som den danska ekonomin är i toppform.
Internationell arbetskraft utgör redan elva procent av den danska arbetsmarkanden. Så vad hindrar svenskarna?
Skatter och avgifter i Danmark är ofördelaktiga. Bland annat dubbelt så dyra bilar och dubbel moms på 25 procent på matvaror, hotell och restauranger. Men framför allt saknas tilltron på en gemensam arbetsmarknad.
Gränsstängningarna var meningslösa, eftersom det nästan var samma smittonivå. Svenskarna såg dansk diskriminiering vid gränserna (och vice versa). Det ödelade Öresundssamarbetet. Pendlarna plågades dessutom av mycket färre Öresundståg. Allt detta satte samtidigt fokus på distansarbete i en digital post-corona-värld. Chefredaktör Niclas Lindstrand skrev nyligen i Rapidus att den världen är här för att stanna. Men när pendlarna beskattas i arbetslandet, så blir det skevt när man bor i Skåne och arbetar digitalt i Köpenhamn. Det problemet ska också lösas. Och något är på väg.
Nordiska Ministerrådet fick rapporten ”Nordisk civil krisberedskap” från den före detta finske försvarsministern Jan-Erik Enestam, om coronahanteringen. Rapporten är kristisk och behandlades på en nordisk session i Malmö förra året. Jan-Erik Enestam förordar en nära koordinering, gemensamt utbud av vaccin och beredskap – och dessutom reformer av beskattning och socialförsäkringar för pendlare. Det nordiska Gränshindersrådet ska under 2022 också arbeta med digitalisering, anpassningar av examina och skatter som ta rut på gränspendlande hemmaarbetare. Tänk om en stor del a Danmarks problem med arbetsbrist kan lösas digitalt från Sverige?
Det spär på optimismen att den nya chefen för Greater Copenhagen under 2022, Köpenhamn överborgmästare Sophie Hæstorp Andersen, nu säger att ”fler svenska lediga händer ska matchas med danska lediga jobb”. Och under 2022 planeras fyra jobbmässor. Men jobbmässor räcker inte. Det krävs också en ny vilja från den danska regeringen och arbetsgivarna att utnyttja momentumet. Vi har en enastående chans att göra visionen om en fri arbetsmarknad över Öresund till verkligen.
