Att tappa kontakten med gamla vänner är sorgligt, men sällan ofrånkomligt. På Rapidus saknar vi några av våra gamla favoriter. Vi håller ju stenhård på vårt motto “Först med nyheten – eller inte alls” och när företagen växer upp och blir börsnoterade sätter reglerna stopp för att ständigt vara först med de kurspåverkande nyheterna. Därför ska nu Rapidus börskrönikör Anders Haskel göra djupdykningar i de företag som utsetts till Årets Rapidusföretag och som senare börsnoterats.
Vi börjar med det allra första och ett av de största: Cellavision.
Av Anders Haskel, Rapidus börskrönikör
Det tog drygt 20 år för Cellavision att gå från startup till börssuccé. Lundaföretaget var det första som utsågs till årets Rapidusföretag. Med en uppgång på drygt 3.000 procent är Cellavision enligt en färsk sammanställning från Aktiespararna dessutom den skånska aktie som gått bäst på börsen sedan 2010-talet inleddes. Det är höga förväntningar som ska infrias av nya vd:n Simon Östergaard.
När Cellavision 2002 som första bolag utsågs till Årets Rapidusföretag löd juryns motivering ”CellaVision får priset för en innovativt framstående utveckling av en idé som har globala förutsättningar till nytta för människan, samt för en imponerande djärvhet i strategi och finansieringsarbete.” Ungefär sju år tidigare hade bolaget grundats av den, i alla fall i vår del av landet, välkände serieentreprenören Christer Fåhraeus.
Med facit i hand var juryns val mitt i prick (och det var för övrigt inte enda gången som det visat sig att juryn lyckats bra med sitt val).
Några intressanta siffror är att Cellavision under det år som ledde fram till utmärkelsen sålde tio instrument, vilket genererade en omsättning på åtta miljoner kronor och en förlust på 53 miljoner. Året dessförinnan hade bolaget redovisat noll i omsättning.
Det 19 år gamla bokslutet visar dessutom att en nyemission riktad till befintliga ägare i december 2001 räddade bolagets finanser i ett läge kassan var på väg att tömmas.
En titt i Rapidus arkiv visar att just emissioner var ett återkommande nyhetsämne under Cellavisions tidiga år. Att bolaget siktade på börsen var också något som vi ofta skrev om. Den första handelsplatsen blev det som då hette Alternativa Aktiemarknaden där handel inleddes i december 2004. Värderingen blev 205 miljoner kronor baserat på de första affärerna. Målet var då att nå positivt kassaflöde i slutet av 2005 vilket bolaget misslyckades med. Första vinståret kom istället 2007. Cellavision hade då nått en årsomsättning på 75 miljoner kronor.
I maj 2007 noterades Cellavision på småbolagslistan First North och 2010 flyttade aktien till Stockholmsbörsens huvudlista. Då omsatte bolaget drygt 130 miljoner och redovisade en rörelsevinst motsvarande drygt tio procent av omsättningen. Succén var långt borta under de första åren på börsen. Vid utgången av 2010 låg börsvärdet på 250 miljoner kronor, det vill säga bara drygt 20 procent högre än sex år tidigare. Det var cirka två gånger omsättningen, vilket är lågt för ett tillväxtföretag med dagens syn på hur aktier kan värderas.
Cellavisons affärsidé har sedan starten i mitten på 1990-talet varit att erbjuda markanden digitala lösningar för blodanalys som ersättning för det klassiska mikroskopet. Produktsortimentet har efterhand utvidgats från sjukvården till att även omfatta veterinärmarknaden. Kopplat till själva analysinstrumenten finns mjukvara men också förbrukningsartiklar och service. Bolaget satsade tidigt på en affärsmodell med partners vilket gett stor skalbarhet och snabbat på expansionen.
Det är en konservativ marknad med stor potential kvar att bearbeta. Enligt Cellavisions marknadsbeskrivning svarar manuella mikroskop fortfarande för nästan 80 procent av marknaden.
Förväntningarna på att Cellavision fortsätter erövra marknaden med snabb tillväxt som följd har lett till ett börsvärde på 7,3 miljarder kronor vilket motsvarar nästan 16 gånger omsättningen 2019. Den stora uppvärderingen av aktien inleddes för ungefär fem år sedan. Sedan dess har aktien gått från drygt 50 kronor till dagens nivå strax över 300 kronor. Högst stod aktien i augusti 2019 då den noterades något över 360 kronor.
Kraven är alltså högt ställda på nya vd:n Simon Östergaard som tillträder i mars. Zlatko Rihter, som varit vd sedan 2015, lämnar jobbet för att börja som vd på Investorföretaget Mölnlycke.
Zlatko Rihter lyckades fördubbla omsättningen under sina år, vilket dessutom ligger i linje med målsättningen att växa med 15 procent per år före eventuella företagsförvärv. Rörelsemarginalen ska vara minst 20 procent, en nivå som Zlatko Rihter lyckats ligga klart över under i stort sett hela sin vd-tid.
Simon Östergaard, som senast kommer från det amerikanska medicinteknikföretaget Agilent Technologies, måste sannolikt överträffa målen mer än vad hans företrädare lyckades med för att aktiemarknaden ska vara nöjd.
Han kommer till ett välskött företag, men pandemin har också satt sina spår i verksamheten det senaste året. Det finns stor risk att verksamheten för en gångs skull inte når upp till nya rekordtal när bokslutet för 2020 kommer nästa torsdag. Behovet av företagets produkter har knappast minskat. Däremot har pandemin lett till att installationer inte gått att genomföra på många av de sjukhus och laboratorier där Cellavisions kunder finns.
Utmaningarna har speglats i aktiekursen som står lägre nu än den gjorde för ett år sedan. Men det är inte samma sak som att aktien blivit billig. Tvärtom har Cellavisions börssuccé gett aktien en av de högsta värderingarna på börsen.
