lördag 23 november 2024

inloggad som

Skräpvaluta lyfter Skåne – men till vilket pris?

|  , , ,

Kort sagt: Det är svårt att missa att den svenska kronans fria fall är en av de hetaste ekonomiska frågorna just nu. Inte konstigt, en svag valuta leder till en rad effekter – inte minst i Skåne med ett större ekonomiskt utbyte med grannländer än andra folktäta delar av Sverige. Kortsiktigt ger svag valuta en del vinster men på sikt är det stor risk att den ständigt sjunkande kronan får negativa effekter för oss alla.

Av Anders Haskel, Rapidus börskrönikör

Kanske är det vid bensinpumparna som svenska folket tydligast märker effekten av en svag krona. Oljepriset sätts ju i amerikanska dollar och när dollarn blir dyrare slår det snabbt igenom på bensin- och dieselpriset.

Vi i sydligaste Sverige blir också varse en svag valuta genom de höga priser som vi möter vid våra nöjes- och shoppingresor till Danmark. För en dansk hundralapp som vid årsskiftet kostade 138 svenska kronor får vi nu betala nästan 145 kronor före bankens växlingspåslag.

Betraktat på detta sätt håller de flesta med om att vi alla blivit fattigare, inte minst jämfört med våra grannar på andra sidan sundet.

Med detta sagt finns det också vinnare av en svag valuta, i alla fall på kort sikt. Shoppingsugna danskar väller på nytt in över gränsen och bidrar till att minska bördorna för den skånska handeln. Svenskar med arbete och lön i Danmark får ökad köpkraft på hemmaplan och det börjar förmodligen på nytt leta sig en och annan dansk över sundet i jakt på ett billigt svenskt boende. Sammantaget kan säkert den svaga svenska kronan bidra till en ökad tillväxt i den skånska ekonomin.

Många svenska företag med internationell verksamhet kommer allt annat lika att redovisa högre vinst i år tack vare den svaga kronan. Vinster intjänade utomlands kommer ju att öka när de räknas om till devalverade svenska kronor. Det i sin tur skapar utrymme för högre aktieutdelning, vilket enligt etablerad aktievärderingsteori ska leda till högre aktiekurser.

Det gör till exempel att aktieägare i exempelvis AAK, Alfa Laval och Trelleborg vinner på kronförsvagningen även om en ganska liten del av de här företagens försäljning är export från Sverige. Enbart omräkningseffekten räcker långt för att lyfta vinsten.

I Skåne finns ju inga lastbilstillverkare eller massaföretag som blir vinnare på en svag krona tack vare en omfattande nettoexport. För den som botaniserar i den skånska företagsfloran går det däremot att hitta gott om företag som i en eller annan form kan dra nytta av den svenska kronans skräpstatus. Det kan handla om ett litet mjukvaruföretag som säljer i dollar och får fler svenska kronor per produkt, som sedan kan återinvesteras i den svenska utvecklingsverksamheten.

Men det finns också större företag som blir stora vinnare. Ett av de mer tydliga exemplen är kameraföretaget Axis. Bolaget har en stor del av sin forsknings- och utvecklingsverksamhet i Lund och därmed också kostnaderna i svenska kronor, bland annat för sina – ur ett internationellt perspektiv – lågavlönade svenska programvaruutvecklare och ingenjörer.

Som bekant ägs dock Axis sedan några år av japanska Canon. Det innebär att en stor del av vinsterna från den devalverade svenska kronan slussas vidare till Canons huvudsakligen japanska ägare.

Och därmed är jag framme vid min poäng. Axis har förmodligen redan efter ett par år blivit en riktigt bra affär för Canon. Hjälpt av en svag svensk krona skördar Canon internationella framgångar med hjälp av Axis i en omfattning som de knappast vågade räkna med när budet presenterades.

Affären kanske bättre än många andra speglar vad som händer med en svag valuta. Utländska köpare kan komma över svenska företag till reapriser och värdet av det som har byggts upp i Sverige hamnar någon annanstans.

Det är inte bara bensinen som blir dyrare. På sikt förlorar vi avsevärt mycket mer.

Kort sagt: Det är svårt att missa att den svenska kronans fria fall är en av de hetaste ekonomiska frågorna just […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad



  • Alfa Laval spår kraftig tillväxt

    Alfa Laval räknar med en rejält ökad försäljning under kommande år. Den globala energiomställningen, med nya affärsområden, är en viktig drivkraft. Se här hur mycket vd Tom Erixon räknar med att växa.

  • Två lyckade läkemedelsemissioner

    Det var ett stort intresse för Active Biotechs nyemission, vars utfall från den kraftigt övertecknade emissionen meddelades i går kväll. Även Iconovos emission blev nästan fulltecknad av existerande aktieägare.

  • Sami Sulieman svarar

    Rapidus har i en rad artiklar granskat Malmöprofilen Sami Sulieman och hans bolag. Inför varje publicering har vi förgäves sökt Sulieman för en intervju. Nu har han återkopplat till Rapidus via mejl. Så här skriver han.

  • Många kommer att gå lottlösa ur Sulieman-affären

    Grupptalan mot Sami Sulieman och hans bolag väntas växa. Muntliga förberedelser har inletts i Malmö tingsrätt och käranden kan komma att stämma honom på miljonbelopp. Men många som pumpat in pengar i Suliemans bolag går helt lottlösa. Advokaten förklarar varför.

  • Spotlight vänder till vinst

    Besparingsprogram och avyttringar har gett effekt för den Malmöförankrade finanskoncernen Spotlight Group. Men enligt vd Peter Gönczi är de utmanande tiderna är inte över och därför har Spotlight nu gett sig in på den lukrativa kryptomarknaden.

  • Grupptalan planeras mot Sami Sulieman

    Ett mejl som Rapidus tagit del av visar att Affärsänglarna i Malmö fiskar nya pengar, främst från äldre, med löften om guld och gröna skogar. Samtidigt planeras en grupptalan mot affärsnätverket som tidigare varit i blåsväder för investeringsupplägget.

  • Cantargia vill resa 170 Mkr

    Styrelsen för Cantargia har beslutat om en företrädesemission. Bolaget trycker på gasen för att snabbare minska riskerna i projekten för att inte tappa försprånget.

  • Kraftsamling för kvinnligt kapital

    Kvinnors företagande halkar efter i Sverige. Detta vill Minc ändra på och i morgon arrangeras Nordic Female Invest Summit, för att få in fler kvinnor i investeringsvärlden och för att hjälpa kvinnliga grundare att få fler investeringar.

  • ”Investerarna ställer fel frågor”

    Flera tech-bolag som drivs av kvinnliga entreprenörer ska pitcha sina affärsidéer på Nordic Female Invest Summit. En av dessa entreprenörer är Linnea Lundmark, grundare av Soop System. Hon är kritisk till investerarnas frågor.

  • ”Det är ingen munter läsning”

    Västra Hamnen Corporate Finance i Malmö gjorde för första gången på 19 år förlust under ett kvartal. Det framgår av den färska rapporten. Vd Oscar Ahlgren är besviken. – Det är ingen munter läsning, säger han.