Kort sagt: De senaste åren har en rad skånska life sciencebolag börjat nosa på veterinärmedicinska tillämpningar av sin läkemedelskandidat eller medicinteknik. Vid horisonten hägrar en marknad som är betydligt mindre, men fortfarande räknas i miljarder. Och som i många fall växer betydligt snabbare.
Av: Erik Olausson, chefredaktör
Research: Magnus Erlandsson
Vid en extrastämma på måndag ska Aktietorgsnoterade CombiGene besluta om en utdelning av dotterbolaget CombiGene Vet till aktieägarna. Dotterbolaget bildades så sent som i somras för att vidareutveckla CombiGenes genterapeutiska behandling av epilepsi till att fungera även på hundar.
Under samma tak på Medicon Village sitter forskningsavknoppningen Xintela och förbereder de första studierna på hästar för sin metod att behandla skadat ledbrosk genom att välja ut och injicera stamceller som kan bilda nytt brosk. Studierna är primärt en förberedelse för kliniska försök i människor, men ledningen har även ögonen på en framtida parallell marknad för Xintela då älskade ridhästar och högt värderade tävlingshästar som för några år sedan skulle avlivats istället kostas på allt dyrare medicinska behandlingar.
Det kan kännas ovant att tänka på halta hästar och epileptiska hundar som patienter, men den globala marknaden för sjuk- och friskvård av djur beräknas i dag omsätta runt 30 miljarder dollar. Och vad viktigare är, prognosen pekar på att den bara fram till 2020 växer till 44 miljarder dollar. Här spelar flera parallella trender in: en växande medelklass i Kina och Indien som både ökar sin köttkonsumtion och skaffar sig husdjur som sällskap och statusmarkörer, samt det branschen själv kallar för ”humanisering”. Våra sällskapsdjur likställs helt enkelt allt mer med de mänskliga familjemedlemmarna.
Medan Xintela och CombiGene bara är i början av sina försök att slå sig in på veterinärmarknaden gör andra skånska life sciencebolag redan goda pengar på sjuka husdjur. 2012 lanserade CellaVision en lätt modifierad version, riktad mot veterinärmarknaden, av sitt automatiserade system för att bland annat räkna vita och röda blodkroppar i blodprov. Sedan dess har bolaget plockat två order på över 40 miljoner kronor sammanlagt från Antech Diagnostics, en av ett fåtal dominanter på den amerikanska marknaden för veterinärmedicinska tester.
Även Ängelholmsbaserade HemoCue säljer i dag testutrustning till veterinärer och för LifeAssays är det hittills den enda inkomstkällan. Lundabolaget grundades år 2000 kring teknik för att detektera det kroppsegna proteinet CRP, en indikator på inflammation och infektion. När första färdiga produkten lanserades 2010 var det dock ett test för hundblod. I dag finns motsvarande för katter och hästar och även framöver är veterinärmarknaden huvudspåret för bolaget, där en tredjedel av den blygsamma omsättningen i dag kommer från Asien.
Euris, en gång moderbolag till LifeAssays, har precis lanserat sig på veterinärmedicinska marknaden och även Lundabaserade Enzymatica har varit inne och nosat på tillämpningar för husdjur.
De potentiella intäkterna är rejält mycket mindre, i regel motsvarar veterinärmarknaden bara 5-10 procent av marknaden för motsvarande läkemedel eller medicinteknik för människor. CellaVision beräknar exempelvis att den tillgängliga veterinärmarknaden för deras system av blodanalys är värd runt 100 miljoner kronor om året, en tiondel av marknaden för blodprov från människor. I gengäld är marknaden för provtagning på människor relativt mogen och växer bara med någon procent om året. Inom veterinärmedicin är den årliga tillväxten 5-10 procent.
En annan faktor som talar för att vi kommer se fler life sciencebolag som går mot veterinärmedicin är den regulatoriska processen. De djurförsök som redan görs inför kliniska studier på människor kan delvis återanvändas då motsvarande teknik eller preparat ska användas på husdjur. Exempelvis valde Xintela att göra sina djurförsök på just häst för att direkt kunna nå marknaden med tävlings- och ridhästar.
Samtidigt är det ingen gratisresa att slå sig fram inom djurmedicin. Marknaden är på många håll fragmenterad med en rad mindre veterinärkliniker som drivs som familjeföretag. Och även om antalet tillgängliga patienter är betydligt färre är de regulatoriska kraven jämförbara med vad som krävs för att få sälja till människor. För till exempel Enzymatica har den ekvationen gjort att bolaget lagt veterinärsatsningen på is tills vidare för att helt fokusera på förkylningssprej till människor.
Som vanligt för små innovationsbolag med begränsade resurser gäller det att avgränsa sig och välja bort de flesta möjligheter. Bättre än tio fåglar i skogen är en fågel i handen. Eller jycke i hundkojan.
