Pengarna från emissionen i höstas räckte inte och nu tvingas potatisdrycksföretaget Dug fylla på med lån. Men 2025 ska bli året då försäljningen äntligen kommer i gång på allvar.
Lundabolaget Dug, tidigare Veg of Lund, producerar potatisbaserad dryck som ett växtbaserat alternativ till mjölk i konkurrens med till exempel Oatly.
Sedan årsskiftet har drycken flyttat in på hyllorna i 500 av Hemköps, Willys och City Gross butiker. Och inom ett par veckor finns produkten i samtliga Lidl-butiker i Sverige.

– Det är alltid bra att vara aktiv på sin hemmamarknad. Men det tar tid att arbeta in en produkt. Konsumenten ska våga ta den från hyllan och ta hem den också, säger vd Helene Nielsen.
När Rapidus senast talade med henne, i september förra året, talade Helen Nielsen om en nystart för Dug och var redo att ”trycka på gasen”.
– 2024 var ett transformationsår, säger hon men tillägger att det i praktiken är längre cykler än många kanske tror i livsmedelsbranschen.
Utöver Sverige ligger huvudfokus på den tyska marknaden där bolaget sedan slutet av förra året har en säljkår på plats på konsultbasis. Dug har också ett samarbete med den italienska kaffe-profilen Davide Cobelli för att slå sig hos landets baristor. Det är exempel på initiativ som ska ge effekt i år.
– Tanken är att vi ska växa för varje kvartal, säger Helen Nielsen.
Fortsatt kapitalbehov
I höstas stängde Dug en nyemission som tillförde nära 25 miljoner kronor efter emissionskostnader. När Helen Nielsen inför emissionen fick frågan av Rapdius om den skulle räcka tills dess att bolaget står på egna ben med positivt kassaflöde blev svaret ”ja, absolut”. Så blev dock inte fallet.
– Emissionen i höstas blev inte fulltecknad. Vi har varit öppna sedan dess med att vi kommer att behöva ta in mer kapital.
Det sker nu i form av lån på totalt 12,3 Mkr med ett års löptid. Pengarna kommer både från externa långivare och större aktieägare, inklusive styrelseordförande Johan Möllerström. På listan över långivare märks också det skånska styrelseproffset Kerstin Lindell. Dug betalar både med ränta och i form av teckningsoptioner.
– Pengarna är rörelsekapital som ska gå till produktion och säljdrivande insatser, säger Helen Nielsen.
Räcker det fram till positivt kassaflöde den här gången?
– Om det går som jag tänker och tror så är svaret ja.
Ola Nilsson