Krönika av Jan Dahlqvist
Via Lejonkulan har jag haft förmånen att intervjua 45 entreprenörer om deras största utmaningar och risker inför framtiden. En sak står klart – Sverige riskerar att halka efter i den globala kapplöpningen om startups och talanger.
Medan andra länder aktivt rullar ut röda mattan för startups, möts svenska entreprenörer av höga lönekrav, långsamma migrationsprocesser och en byråkrati som för många är omöjlig att navigera i.
Sverige bromsar där andra gasar
Spanien är ett lysande exempel på hur nationer anpassar sina regelverk för att attrahera innovation. Landets “Ley de Startups” erbjuder skattereduktioner och gör det enklare för högkvalificerad arbetskraft att etablera sig. I Estland går det ännu längre – med deras välkända e-residency-program kan entreprenörer hantera sina företag helt digitalt utan att ens behöva vara på plats.
I Sverige är läget dystrare. Vi saknar både startup-visum och riktade skattelättnader. Varför fokuserar vi inte på att hjälpa startups? Sverige borde fortsätta framhäva och lyssna på framgångsrika bolag som Spotify och Klarna.
Innovationens land – på pappret
Sverige har länge profilerat sig som en ledande innovationsnation, men verkligheten för startups säger något annat. Lönekrav och migrationsregler avskräcker talanger och gör det svårt för företag att växa. Attraktiviteten för Sverige går stadigt neråt, trots att vi vet att småföretag står för de flesta nyanställningarna och skapar exportkronor till landet.
Lönekrav skapar barriärer och ökar pressen på kapital
Den 1 november 2023 höjdes lönekravet till 80% av medianlönen, vilket resulterade i att minimilönen per månad gick från 13 000 kronor till 27 360 kronor – och ytterligare skärpningar har diskuterats till 100% av medianlönen, vilket innebär ca 34 200 kronor. Effekterna har blivit tydliga. För startups, där optioner ofta är en stor del av ersättningen, innebär detta enorma utmaningar. Många entreprenörer uttrycker oro över de ökade kostnaderna och de potentiella hindren för att attrahera internationell talang.
Det är inte ovanligt att techbolagen använder utländska konsulter med spetskompetens inom till exempel AI-arkitektur. På grund av de nya reglerna kan de inte anställas direkt i bolaget.
Utöver kompetensutmaningarna innebär de höga lönekraven att startups måste höja sina kapitalresningar för att kunna täcka de ökade kostnaderna. Ett ökat kapitalbehov i en mycket svår riskkapitalmarknad. Där företag tidigare kanske behövde resa några miljoner för att klara sin initiala tillväxtfas, krävs nu större belopp bara för att möta lönekrav och arbetsgivaravgifter. Totalkostnaden för en anställd för ett år blir ca 431 478 kronor med nuvarande regler. Detta kan leda till en ökad finansiell osäkerhet och ett större beroende av riskkapital.
Enligt en analys från Venture Europe har svenska startups redan en högre kostnadsnivå jämfört med många andra europeiska länder, vilket minskar deras konkurrenskraft. Kombinationen av höga kostnader och ökad press på kapitalresning gör att många investerare i stället vänder sig till marknader som erbjuder bättre förutsättningar för snabb tillväxt.
Vad kan Sverige lära sig?
Varför kan inte Sverige inspireras av Spanien och andra länder. Gör det enkelt och attraktivt för startups, inte tvärtom. Sverige går med ryggen mot framtiden.
Om Sverige ska behålla sin position som innovationsledare krävs mod att reformera. Annars riskerar vi att förlora både talanger och företag till länder som förstår vikten av att prioritera framtidens entreprenörer.
Jan Dahlqvist är programledare i Rapidus podd Lejonkulan samt delägare i Rapidus.
