27-årige Christoffer Pichler har jobbat upp en gedigen meritlista för sin ålder. Förutom att han är författare och i november förra året släppte den tredje och sista delen av fantasy-trilogin “Revanianda” är han också programmerare på heltid – samt doktor i förbränningsfysik och medgrundare till bolaget Tailored Chemistry. Nu är planen att göra om fantasytrilogin till ett tv-spel i det nybildade bolaget Abcde Entertainment.
Hur har du lyckats med allt detta på så kort tid?
– Man har få vänner och mycket fritid. Nejdå, skämt åsido, jag har pluggat snabbt och mycket och på fritiden har jag lagt min tid på att skriva böcker och annat, jag är nog produktiv till min natur.
Nu planerar du att göra ett datorspel. Visste du från början när du började skriva boken att du ville göra ett spel av den?
– Nej, inte alls. Det var först senare jag insåg att det skulle passa som ett tv-spel också. Boken skrev jag mest på skoj, jag ville skriva om historiska händelser och presentera dem utifrån ett metaforiskt perspektiv. Framförallt har jag velat lyfta frågor kring moraliska beslut och management där det handlar om att hålla befolkningen under kontroll, där psykologiska faktorer, moral och politik blandas vilt. Man kan nog säga att sensmoralen är att man inte ska bli sin egen fiende.
Har du jobbat som spelutvecklare tidigare?
– Nej aldrig, så jag ser det som en rolig utmaning. Det är framförallt därför jag gör det. Jag sitter just nu och övar på att bygga upp olika världar. Det finns en bra spelmotor som heter Unity där jag lär mig att koda mitt eget spel. Jag har en idé om att göra en story-driven handling där spelaren ska få ta del av den världen som utspelar sig i boken.
Vad har du för planer framåt?
– Jag hoppas på en bra lansering av spelet vilket kommer ske tidigast om ett år. Sedan vill jag fortsätta skriva. Jag är intresserad av klimatet, har doktorerat i förbränningsfysik och har blivit ganska insatt i klimatfrågan. Jag skulle gärna vilja lägga mer tid på att skriva en fiktiv historia kring det. Men det är på idéstadiet än så länge.
Julia Eriksson
