Kort sagt: Dansk Industri och Svenskt Näringsliv gör nästan synkroniserade undersökningar av näringslivsklimatet vid Sundet. Kommunerna får bottenbetyg i de viktigaste städerna, speciellt haltar dialogen med företagen.
Av Keld Broksø, Köpenhamnsredaktör
Medan folketinget och riksdagen sätter de överordnade ramarna för näringslivet ska man inte underkänna de kommunala villkoren, och speciellt dialogen mellan kommun och företag. Ett kvalificerat samtal om näringslivets lokala förutsättningar är ett viktigt bidrag till att våra bolag kan klara den internationella konkurrensen framöver.
Denna sak är tvivelsutan logisk för Rapidus läsare.
Anledningen att den ändå är uppe för diskussion är två stora undersökningar av näringslivsklimatet på båda sidor Sundet, signerade Dansk Industri och Svenskt Näringsliv. Den danska varianten avslutades precis innan nyåret och resultat är också på gång i Sverige.
De senaste publicerade undersökningarna visar att just dialogen haltar, i bägge länderna. Några av de viktigaste städerna i Öresundsregionen går in på skrämmande bottenplaceringar i rankningen av kommunerna i de landsomfattande jämförelserna.
* Köpenhamn har på ett år rasat 16 platser till nummer 86
* Malmö rasade 13 placeringar till nummer 74
* Lund föll 16 platser till nummer 99
* Trelleborg backade 27 platser till nummer 220
* Glostrup föll 22 platser ner till nummer 41
* Ballerup rasade 24 platser till nummer 30
I ärlighetens namn finns det andra kommuner som förbättrat sig, men det uppväger inte det vakuum av dålig företagsdialog som finns i allt för många Öresundskommuner. Exempelvis rasar Lund kraftigt i omdömet av den service företagen får. Inte den bästa reklamen när samma kommun vill vara ett dynamiskt forskarcentrum med Ideon, Max IV och ESS.
Allt är emellertid en prioritering. Många kommuner, exempelvis Köpenhamn, ställer sig i försvarsposition och påpekar att det minsann finns ganska stora näringslivsinitiativ på gång. Det förändrar dock inte upplevelsen företagen har, att man känner sig förbisedd. Ja, emellanåt helt uppsnurrade av kommunal byråkrati i ärendebehandling utan uppbackning och dialog.
Fördelen med undersökningarna är att problemen kommer fram i ljuset, och att undersökningarna blir stoff i de lokala medierna. Problemet är att det allt för ofta bara blir lokalt, att slaget bara står mellan det lokala näringslivet och de lokala politikerna. En isolerad kamp som inte märks nämnvärt.
Man söker inte samarbete med grannkommunerna för att lösa problemen. Och man ser heller inte över Sundet. Det sistnämnda är förmodligen någon form av försvarsmekanism i denna globaliseringens tidevarv, när man försöker skydda sig mot konkurrens genom att spika upp ett litet staket vid gränsen.
Men det hjälper ingen.
Vad som däremot skulle hjälpa är att söka samverkan över kommungränserna och över Sundet, när det gäller exempelvis samarbete mellan kommunala jobbcenter. Det hjälper också att samarbeta när företag vill expandera och behöver tillstånd, och den enskilda kommunen kanske inte kan uppfylla behovet. Och det hjälper att jobba tillsammans för entreprenörskap, där man på tvärs över gränserna kan öppna platser i inkubatormiljöer och kommunalt stödda nätverk.
Men önskemålen ska komma nerifrån, det vill säga från företagarna själva. Men lita på att önskningarna kommer om företagen också känner att de kan göra sig hörda.
Låt oss framhäva Laholms kommun där kommundirektören gör 150 företagsbesök om året. Kommunen ligger som nummer sex av 290 svenska kommuner, jämfört med plats 175 för tio år sedan.
Detta sätter problematiken i ett nötskal:
Lyssna till företagen. Tala med dem. Backa upp dem, och lös problemen när det går. Bottenbetygen är i hög grad kommunernas ansvar. Vi kan bättre, speciellt när vi ska visa för omvärlden att Öresundsregionen är världsklass.
Klik her for at se dansk version af artikeln
